Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ser man till de yttre
stadsdelarna möter här jämte den
öppna bebyggelsen med egnahem,
en tredje byggnadstyp, som
ävenledes kan sägas hava blivit
typisk för Göteborgs bebyggande.
Det är radhuset i två våningar
av trä, vilken byggnadstyp haft
lättare att slå igenom här än på
andra håll. För det ekonomiska
utnyttjandet av marken har den
blivit värdefull, i det att den
medgivit ett större antal tomter
längs en given gatusträckning.
För att belysa
byggnadsut-vecklingen i sin helhet under 50 år kan det vara av intresse att först erinra om, att
stadens folkmängd under denna tid vuxit från 80.000 omkring år 1880 till c:a 240.000 f. n.;
d. v. s. staden har under femtio år tredubblats.
Det skulle givetvis varit av intresse att ge en grafisk framställning av
byggnadsut-vecklingen under denna tid i förhållande till befolkningskurvan, men tillgängligt material
gör det ej möjligt att utan allt för stor osäkerhetsmarginal sammanställa en
sammanhängande utvecklingskurva. Då emellertid bostadsbyggandet är en god mätare för utvecklingen
i allmänhet, har i den grafiska tabellen å sid. 504 befolkningskurvan sammanställts med
grafiska uppgifter angående det årliga tillskottet bostadslokaler — rum och kök.
Dessa uppgifter visa, att stadens byggnadsverksamhet för femtio år sedan befann sig i
en livlig utveckling, som fortgick till 1886 då höjdpunkten nåddes. Åren 1898, 1905, 1917
och 1930 betecknas även av
kraftigt markerade höjdpunkter
och alltså högkonjunkturer på
byggnadsmarknaden. Däremellan
har utvecklingen delvis visat
vikande konjunkturer med
perioder av ringa
byggnadsverksamhet — lägst åren 1891 och 1920.
Det är klart att dessa
konjunkturväxlingar icke äro identiska
med de allmänna hög- och
lågkonjunkturerna. Ett belägg
härför har varit de hittillsvarande
Egna hem i Landala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
