Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya industrier ge de arbetslösa intet hopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock maskinkrafterna de dominerande samtidigt som
utnyttjandet av såväl maskinell som mänsklig
arbetskraft ökades fram till 1919. Den mänskliga
arbetskraften kunde dock icke längre hålla jämna steg med
maskinkraften, ty medan den sistnämnda steg i en
djärv uppåtgående kurva förblev stegringen av den
mänskliga arbetskraften inom industrien
betydligt blygsammare. Från 1919 började antalet
muskelarbetare att sjunka, oroväckande rent av år 1921,
men steg åter fastän det aldrig kom upp till 1919 års
nivå. Sedan blir barometern orolig, med upp- och
nedgående tendenser fram till år 1929, när den
förödande arbetslösheten började och varefter antalet
arbetare inom industrien hastigt sjönk tills det år 1932
var nere i samma nivå som omkring 1904. Den
mekaniska arbetskraftens språng mot höjden har dock
aldrig hejdats, kurvan stiger oupphörligt — och vi
kunna säga obönhörligt. Detta gäller Förenta
staterna, men även om maskinens dominerande plats
inom industrien för den gamla världens vidkommande
möjligen icke daterar sig från 1904, så torde den dock
nu vara ett odisputabelt faktum i alla moderna
industristater. Skulle det till äventyrs finnas någon bland
de s. k. civiliserade staterna där den mänskliga
arbetskraften ännu har övertaget, så kommer detta
tillstånd icke att bli så värst långvarigt. Den
tekniska utvecklingen låter sig icke hejdas, ej heller
torde någon förnuftig arbetare numera vilja ansluta sig
till de tidigare maskinkrossarnas idéer. Maskinen i
sig själv är icke ett ont, det är endast det sätt på
vilken den utnyttjas av den ägande klassen som
åstadkommer skada, arbetslöshet och fattigdom.
Det måste dock betonas, att mekaniseringen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
