Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalekonomin, en vilseledande vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Att det finnes en lösning-, vilken naturligtvis
innebär en del experiment, är självklart, anse de som
studerat de fakta som framlagts. Denna uppfattning var
kanske mera utbredd för tjugo år sedan än vad den
är i dag. Strax före världskriget ansågo många
iakttagare, att västerns industriella civilisation var på
drift mot ett sammanbrott, så som den är i dag.
Kriget stoppade denna drift, men endast för att föra
världen in på en ännu farligare avväg. Förenta
staterna deltog i denna stormiga resa, och, som vi redan
nämnt organiserades produktionen och distributionen
så effektivt, för att producera det mesta möjliga och
för att distribuera vad som producerades, att det mål
som nationen då hade för ögonen, att vinna kriget,
verkligen uppnåddes. Därför hysa också många den
uppfattningen, att det ävenledes är möjligt att
organisera produktionen för att vinna fred och permanent
välstånd för alla. Det är signifikativt, att den man
som redan för 15 år sedan myntade ordet teknokrati,
även hyser denna uppfattning, nämligen den nu
77-årige ingenjören H. Smyth.
I ett intervjuuttalande i en amerikansk tidning
säger ing. Smyth:
»Dessa ingenjörer, professorer i sociologi och
ekonomi ha endast aktualiserat och klätt i statistisk form
de idéer och uttalanden, som jag framlade i olika
artiklar under den tid när Förenta staterna, och hela
världen för den delen, var berusad av ångorna från
det då rådande välståndet.
På den tiden — för omkring 15 år sedan — trodde
många sociologer och ekonomer, att jag målade
framtiden i alltför mörka färger, men utvecklingen har
visat, att mina påståenden voro hållbara. Det är med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
