Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 51. 19de decbr. 1884 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
No. 51.
TEKNISK UGEBLAD.
217
Indhold: Diskussion om dannelsen af en «norsk forening for
sundhedspleie«. - Foreningsefterretninger. - Planche XXII og
XXIII. - Patentbeskrivelser: Regnemaskine af Konigsberger
& Co. - Elektrisk maskine m. m. af T. A. Edison. -
Til foreningernes medlemmer og abonnenter på tidsskrifterne.
Man tillader sig at bringe i erindring, at medlemsko nti n gente n, efter
foreningernes love, skal erlægges forskudsvis for hvert halvår. Udenbyes medlemmer anmodes
derfor om snarest muligt at indsende kontingent for 1ste halvår 1885.
For at undgå stansning i tidsskrifternes forsendelse anmodes abonnenterne om
at indsende kontingent for 1ste halvår 1885 før dette års udgang. Beløbet kan indsendes
portofrit som avissag.
A. Meyer,
Kasserer, adresse Storthingspl. 7
Diskussion om dannelsen af en «norsk forening for sundhedspleie)
I «Den polytekniske forenings» møde 25de novbr. d. år.
Efter nogle indledende bemærkninger af formanden gaves
ordet til hr. doktor Bentsen: Jeg finder det nødvendigt
ligeoverfor mine kolleger at klargjøre min stilling
ligeoverfor det foreliggende spørgsmål. For nogle uger siden blev
jeg opfordret til at holde et foredrag i Den polytekniske
forening over et valgfrit emne. Det valgte emne har måske en
og anden set i no. 47 af «Teknisk Ugeblad». Under den
påfølgende diskussion blev der af et af Den polytekniske
forenings medieminer foreslået at danne en «Forening for
sundhedspleie». Den polytekniske forenings bestyrelse har nu
efterkommet det opdrag, som blev givet den, og har
sammenkaldt et konstituerende møde af teknikere og læger til
diskussion oin sagen, og har anmodet mig om at indlede den.
Da jeg imidlertid ønskede, at en anden, der var mere skikket
dertil, skulde gjøre dette, henvendte jeg mig til professor
Lochmann, der imidlertid har meddelt mig, at han er
forhindret fra at være her tilstede iaften ved et andetsteds
berammet møde, som han måtte bivane.
Som de af mine herrer, der hørte mit foredrag forrige
tirsdag, og som måske har kiget det trykte foredrag
igjennem, vil erindre, gav jeg der en kort oversigt over
foreningsvirksomheden på sundhedspleiens område. Det fremgår deraf,’
at man har fundet en sådan virksomhed værdig og berettiget
i en flerhed af de europæiske lande, og j^g udkastede da den
tanke, at der måske også kunde gjøres noget i denne retning
her hos os. Idet man iaften har ønsket at se ’denne tanke
realiseret, kan jeg ikke bedre begrunde ønskeligheden af en
«norsk forening for sundhedspleie» end ved at oplæse endel
af den af nogle svenske brødre udstedte indbydelse til
dannelsen af en sådan forening i Stockholm.
Det heder i begyndelsen af denne af ingeniører,
industridrivende og læger undertegnede indbydelse:
«Bland vår tids straf vanden for allmant val intager
helso-vården ett framstående rum. Det lifliga iutresse, hvarmed
denna vigtiga angelegenhet af alla civiliserade folk under
senare tid omfattats, vittnar icke blott derom, att det
fore-satta målets stora betydelse numera allmant blifvit erkandt,
men afven derom, att de vantade frukterna af denna
verksam-het trådt i dagen. Den som med uppmarksamhet fo’ljt
fram-stegen i de olika lånderna på detta område, vet, att ofverallt,
hvarest en vaken samfundsanda framkallat sanitåra forbåttrin-
gar, hafva dessas verkningar snart spårats uti minskade
sjuk-doms- og dodsfall.
Ena’r helsovårdens uppgifter aro af mångsidig natur och
ingripa i en mangd olika lefnadsforhållanden, maste de for
sin losning krafva flera olika krafter. Lakaren ar på grund
af sina studier och den erfarenhet om sjukdomens orsak, han
genom sitt yrke forvårfvat, den, som narmast kannar, hvar
helsans fiender skola uppsokas, och han har derfore alltid och
ofverallt varit helsovårdens fornamste målsman. Men hans
insigter forslå dock ej ensamt, nar det galler att utfb’ra
sund-hetsåtgarder. Hartill behofves arkitektens, ingeniorens,
kern istens - med ett ord, teknikerns bitrade. År det fragå
om att inratta ett boningshus i ofverensstammelse med
sund-hetens fordringar, eller att uppvarma och ventilera en
skol-byggnad, eller att forse en stad med vatten, eller att utfinna
sattet for kontroll af lifsmedlen, så krafva alla dessa
uppgifter tekniska insigter af flera olika slag. Åfven andra
med-verkande krafter behofvas fo’r tillfredsstallande af helsovårdens
fordringar. Man maste gora sig tillgodo skollararens
erfarenhet i frågor, som ro’ra skolhygienen, tjenstemannens isådanna,
som angå helsopolis och sundhetslagstiftning, industriidkarens
och fabrikantens med afseende på hans yrkes beskaifenhet och
dess inverkan på arbetarens helsa - kort sagdt, hvarje
erfarenhet, som med helsovården, dess tillempning och
6’fver-vakande står i något samband.
Ett arbete, som kræfver så många och olika krafter, maste
tydligen bast och på kortaste vag leda till målet, om dessa
krafter samverka. Derom vittna de många på senare tider i
utlandet bildade helsovårdsforeningar, hvilka icke blott
gif-vit impuls till reformer inom lagstiftningen, utan afven
vasent-ligen bidragit till losningen af mangen praktisk
helsovårds-fråga».
Programmet for den svenske helsovårdsforening, som også
findes i mit i «Teknisk Ugeblad» indtagne foredrag, har føl.
gende ordlyd-
«Foreningens uppgift ar att framja helsovården
dels genom att verka fo’r inforande af sådana forbattrin-
gar i sundhetsvasendet, som af erfarenheten profvats nddiga
och ti d senliga,
dels afven genom att sprida kunskap om helsovårdens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
