Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teosofien såsom kulturfaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
rialistisk-agnostiska förnekelsen af allt, livarom de yttre sinnena
ej kunna bringa oss något vittnesbörd. Båda motsatserna äro
olyckliga ensidigheter, sträfvande att föra kulturen på afvägar.
Det ar lika. dåraktigt att förneka möjligheten af det, livarom
man till följd af sin okunnighet är inkompetent att yttra sig
som det är oriktigt att af sina egna eller andras impulser och
fantasterier skapa fram eller söka vidmakthålla förnuftslösa före-
ställningar. Och dock komplettera båda dessa motsatser hvar-
andra förträffligt, blott de å ömse sidor sofras från ensidig-
heter och öfverdrifter. Vidskepelsens goda sida är dess be-
nägenhet att ej a priori förneka, utan fördomsfritt upptaga nya
tankar och föreställningar. Agnosticismens goda sida är, att
den kritiskt skärskådar de tankar den upptagit. Den verk-
ligt teosofiska forskningen innebär en harmonisk förening af
de nämnda båda ytterligheternas förtjänster. Teosofien bjuder
oss att ej sätta tro till annat än det vi af egen vare sig inre
eller yttre erfarenhet känna; men att heller intet annat för-
neka än det vi med bruk af vår tanke finna vara i logisk
strid antingen inbördes med sig själf eller ock med hvad vi
redan veta vara sant. Men härvid stannar teosofien ej. Hon
bjuder oss vidare att på det område, där vi ännu ej veta, in-
tränga allt djupare, att där göra eröfringar åt oss själfva och
därigenom at släktet, at kulturen. Enär ju detta inträngande
sker pa dunkla omraden, må det med rätta bära namnet mystik,
men enär det sker med syfte att kasta ljus in i dunklet, har
det med orätt fatt tillmälet mysticism. Man bemärke, att
denna forskning i det okändas schakter, för så vidt den drifves
i sant teosofisk anda, är helt och hållet utgången från fixa,
kända punkter, de där aldrig få släppas ur sikte, förrän med
ledning af dem tanken hunnit inom det förr okända området
fixera och tillägna sig nya utgångspunkter, från hvilka ett
vidare framträngande kan äga rum. I detta afseende följes
samma metod som den materialistiska vetenskapens, blott med
den väsentliga skillnad, att teosofen upptager till pröfning all
eifarenhet, således äfven den som ligger utanför de fysiska
sinnenas räckvidd, hvilket sakförhållande står i nära samband
med teosofiens egenskap af kulturfaktor äfven på de öfver-
sinnliga planen i naturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
