Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teosofien såsom kulturfaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan hvad jag nu af tidsförhållandena berört torde
ådagalägga nödvändigheten, att med Sanningens svärd gå bröstgänges
tillväga gent emot obskurantismens månghöfdade vidunder,
Släktet till heder må sägas, att detta redan i viss mån skett.
De nyss påpekade fördomarne och många andra dylika ha
genom sina konsekvenser frammanat motsvarande dem bekämpande
mäktiga rörelser i nutiden, rörelser sådana som friare religiösa
åskådningar, den s. k. sociala rörelsen, nykterhetsrörelsen och
fredsrörelsen. Om en eller annan af dessa m. fl rörelser i
någon af sina riktningar skjutit öfver målet, så är detta ju helt
naturligt, om man tager i betraktande de starkt tvingande
orsaker, som frambesvurit dem. Alla dessa rörelser äro
emellertid ett ojäfaktigt vittnesbörd därom, att i djupet af
mänsklighetens hjärta rör sig en stark underström af åtrå efter det
rätta. Där någon glimt utaf sanningen blifvit af ett fåtal
uppdagad och med detsamma någon fördom skingrats, så hafva
strax varma, hängifna banérförare för den uppdagade sanningen
uppträdt och åtagit sig dess proklamerande. Att ensidigheter
där vid lag hafva förekommit och förekomma, är ju gifvet. En
viss sanning har gärna blifvit tagen för hela sanningen eller i
alla fall för den väsentliga sanningen. Så t. ex. torde
nykterhetsrörelsen lida ej så litet däraf, att nykterheten af många
ifrare fattas lösryckt för sig utan sitt nödvändiga inre samband
med detta allmänna att vara en sedlig människa. Men ur detta
sitt sammanhang lösryckt blir nykterheten af jämförelsevis
ringa värde och, hvad mera är, garantierna för hennes verkliga
tillägnande såsom dygd varda ock därmed betydligt försvagade.
Och på ett liknande ensidigt sätt äro en del s. k.
ynglingaföreningar, fredsvänner, sociala reformifrare o. s. v. hänvisade
att verka. Vi äga ej därför rätt att bryta stafven öfver dem.
Det är under alla förhållanden heder värdt att hängifvet arbeta
för sanningen, oaktadt man ännu inträngt endast ensidigt i
dess väsen. Vår nuvarande mänskliga begränsning gör det
också omöjligt för oss att på en gång rikta oss på alla punkter
af den vida arbetsperiferien.
Detta hindrar dock ej, att när man å ena sidan från en
allmännare synpunkt uppfattar tidsrörelsernas innerliga
väsensgemenskap och förmåga att harmoniskt komplettera hvarandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
