Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl förtjäna att återkallas i minnet. Om den gamla
ceremoniens tillämpning vid Gustaf II Adolfs hof också
möjligen företett någon olikhet med bruket af
»glaf-ven i hans dotters tid, och sådant det ännu 1670
be-skrifves af den lärde Uppsalaprofessorn Loccenius, så
torde den icke hafva varit väsentlig. Den utförligaste
skildring af detta, såsom det synes, för Sverige
egendomliga bruk, hvilket ägde sin rot i urgammal
ger-manisk sedvänja, sammanhängande med vapeneden,
har flutit ur en främlings, engelske ambassadören
Whitelocke’s, penna. * Förloppet var följande.
Sedan bröllopsskaran eller dess förnämsta
medlemmar dagen efter bröllopet samlats, inbars
högtidligen »glafven», en lans, stundom med spetsen af
silf-ver, på skaftet omvirad med sidenband i
brudgummens färger. Därpå tillkännagaf en af de
»veder-varande» riddersmännen, att morgongåfvan blifvit
utföst och redogjorde jämväl för dess beskaffenhet,
medan »glafven» hölls framför brudparet. En annan
adelsman framkallade nu de tolf, som med handen
på detta vapen skulle bekräfta morgongåfvan. De
framträdde då hvar och en i sin ordning och lade
sin högra hand på lansens skaft; och sedan alla på
detta sätt gifvit helgd åt morgongåfvans löfte,
nedlades glafven för brudens fötter. Efter ceremonien,
* Whitelocke, Journal (1855) s* 248. Den af honom
be-skrifna ceremonien ägde rum d. 11 maj 1654. En äldre skildring
föreligger i J. Crusebjörns beskrifning af Axel Turessons (Natt
och Dag) bröllop med Elisabeth Gyllenhielin 1645, tr. i
Adler-sparres Hist. Saml. IV: 71. Loccenii uppgifter återfinnas i hans
Antiquitates Sueo*Gothicæ. Se vidare Djurklou, Om vapentaget (Sv.
Fornm.-fören. Tidskr. 1), jfr. Söderwall, Ordbok öfver Sv.
Medeltidsspråket, ordet skapt (II: 355).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
