Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uniformer och nya vapen. Ett hundratal svenska
vapensköldar målades för att dekorera stadens
förnämsta platser.
Midt under dessa brådskande förberedelser rådde
en hemlig oro hos senaten med de republikanska
formerna. Bolognas lokala styrelse fruktade, att den vid
de stundande festerna icke skulle få åtnjuta »il suo
decoro», den tillbörliga heder, på hvilken de ansågo
sig kunna göra räkning. För kardinallegaten, påfvens
representant, böjde sig, såsom tillbörligt var,
gonfa-lonieren och stadens styrelse, »il reggimento». Men
frågan var, om gonfalonieren skulle vara tvungen att stå
tillbaka för me-legaten, eller om den förre vid sidan af
kardinalen skulle få representera staden Bologna. Med
icke ringa glädje kunde i senats-diariet antecknas,
att det sistnämnda inträffade. Oron visade sig obehöflig;
gonfalonieren hedrades, och legaten framhöll vid flera
tillfällen hans person. Medvetandet af att hafva gjort
sitt bästa behöfde sålunda icke grumlas af minnet af
någon etikettstvist, den vanliga bittra frukten af
1600-talets fester, så väl i södern som i norden.
Så kom den stora dagen, den 26 nov. 1655, som
med så mycken ifver varit förberedd, och som jämte
de närmast följande bildar ett på sitt sätt lysande
minne i Bolognas häfder, sedan detta sjunkit till
provinsstadens ställning. Programmet var på förhand noga
bestämdt. Till och med antalet af bugningar, med
hvilka drottningen borde hälsas, hade varit föremål för
öfverläggningar inom senaten vid tvenne särskilda
tillfällen, och deras antal hade enligt protokollet blifvit
bestämdt till två.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
