Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydligt ådngaliiggn, att Skandinavien varit det först
be-byggda land, sedan Noas söner delade jorden
sinsemellan, och att alla andra nationer utgått härifrån.
Gallerna eller fransmännen leda sitt ursprung från ett
ställe midt i Lappland, hvarest finnes en flod med
namnet Gallus, och han påstår, att Saliska lagen är
stiftad i Uppsala eller vid Salberget. . . Han påstår sig
kunna bevisa, att Janustemplet i Rom var byggdt efter
mönstret af gamla Uppsala tempel, och att det i
hela världen icke funnits två tempel, som liknat
hvarandra så mycket som dessa. — I det gotiska eller,
som vi vilja kalla det, svenska språket, finner han
förklaringarna till alla de grekiska gudarnes namn, något
som Plato, enligt sitt eget erkännande, icke ur själfva
grekiskan kunde åstadkomma. Slutligen påstår han,
att Ulysses’, Æneas’ och Argonauternas resor utförts
i Östersjön. Han placerar Sibylla Cumana vid
Bottniska viken och Herkules stöder vid Öresund.» *
Man kan föreställa sig hvad dessa etymologiska
och historiska hugskott skulle göra för intryck på en
italienare med klassisk bildning, en man, som haft
forntidens minnesmärken för ögonen. För, filologiska
frågor hade emellertid Magalotti ett särskildt intresse;
* I Atlanticans 3:e del (Upps. 1698, s. 284) säger Rudbeck:
— — — »på andra sijdan om Botten [ligger] Cumo, där fordom
de största Trollkonster och Spådomar öfwade äre; dit Ulysses och
Aeneas foro, och rådfrågade Spåkiäringan eller denna Sibillan af
Cumæ, som ock därföre kallades Hels Spåqwinna, effter hon bodde
längst bort i norr, såsom under jorden». — Om »Herculis stabbar»
deduceras vidlyftigt i i:a del., s. 227 ff., ehuru förf. ej synes kunna
bestämma sig för några af de talrika »stabbar» han finner i
norden. I 3:e del (s. 260) säges: »Det är intet olijkt att Koll (Kullen)
är en af de Hercols Stabbar, som stå vid Sunde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
