Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter den i det föregående meddelade skildringen
af svenskarnas lättrogenhet och vidskepelse följer en
allmän karakteristik, som är allt annat än smickrande.
»Utom det att svenskarna äro lättrogna, heter det, äro
de tungrodda och misstänksamma, högdragna och
ur stånd att bevara en hemlighet. De äro tröga och
långsamma vid fattandet af sina beslut; och något
be-stämdt besked kan man aldrig få ifrån dem. Till och
med bland politiska personer inträffar då och då,
att det behöfves en stor underhandling för att förmå
dem att besluta sig för att gå och äta middag i någons
sällskap. Och likväl är det ganska säkert, att de visa
större sinne för mat och dryck än för något annat.»
Denna sistnämnda spetsiga anmärkning torde väl
ännu i dag framställas af främlingar och saknar icke
sin udd. Svårare filler det sig för en svensk att gå
in på sanningen af följande påståenden om nationens
egennytta och otacksamhet: »För hvarje den minsta
småsak fordra de någon belöning, t. o. m. för ett
besök. De äro otacksamma, så att man icke kan af dem
begära någon återtjänst, om man en månad förut visat
dem någon tjänst af samma beskaffenhet. De hafva
då glömt hvad som tilldragit sig och begära på nytt
belöning.»
Såsom bevis på den svenska nation alfåfängan
an-föres, att då några från Danmark eröfrade sprängda
kanoner skulle omgjutas, namnen Fredrik och Kristian
samt danska vapnet där å nyo anbragtes. På samma
sätt-förfors vid omgjutningen af en klocka, tagen vid
Kroneborgs slott. »I Roskildefreden ville de hafva
införd en hemlig artikel, genom hvilken konungen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
