Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Juli 1915 - Arbetsledning, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsledning.
Det industriella produktionssättet har
bl. a. även medfört, att arbetsledarens
uppgift i arbetet blivit en annan än i gångna
tider, då hantverket och hemslöjden fick
ersätta vad industrin i våra dagar
framställer.
Forna dagars produktionssätt, vilket ännu
bibehålies inom några få yrken, krävde i
regel att företagaren-arbetsgivaren och
arbetsledaren voro en och samma person;
vidare betingade detta produktionssätt för
sitt rationella utnyttjande att arbetsledaren
ägde kunskap och förmåga att själv utföra
den arbetsprodukt, vars tillverkning han hade
att leda och övervaka. Hans kompetens
som arbetsledare och befogenhet som
företagare bestämdes och värdesattes också
huvudsakligast efter den arbetsskicklighet, som
han förstått och förmått tillägna sig.
Det industriella produktionssättet kräver
ej av företagaren någon som hälst
arbets-eller yrkesskicklighet eller förmåga att
kunna leda arbetet under produktionsprocessen.
Företagarediplomet inom den modärna
industrin förvärvas utan vidare svårighet med
gällande banknoter, vilkas antal och värde
jämte beräknad konsumtionsförmåga
bestämmer mängden av de produktenheter,
som företagaren kan låta framställa.
Då flera personer förena sig om att
igångsätta ett industriellt företag upphör i
regel deras egentliga företagaremission i och
med det ögonblick, då de ställt sina
banknoter till företagets disposition. Några
personer få i uppdrag att anskaffa lokaler,
maskiner, arbetsledare och arbetare.
Företaget sättes igång och företagarnas intresse
koncentrerar sig därefter huvudsakligast
kring möjligheterna att bekomma högsta
möjliga vinst på de insatta banknoterna.
Förste arbetsledaren köpes mot kontant
erkänsla, hälst med villkor att insätta
kapital i företaget för att därigenom känna sig
fullt solidarisk med ägarnas intressen, och
denne i sin ordning köper övriga
arbetsledare, hela skalan ned.
Det som bestämmer valet av
arbetsledare är icke den egentliga yrkeskunnigheten,
utan förmågan att utöva befäl över
underordnade samt det inhämtade måttet av
teoretiska kunskaper; arbets- och
yrkesskickligheten är däremot det främst bestämmande
vid valet av arbetare liksom
prestationsförmågan vid valet av maskiner och redskap.
Den praktiska arbetsförmågan och
yrkeskunnigheten, i regel grundad på år av
strävsamt arbete, har genom det industriella
produktionssättet sjunkit ned till det i socialt
avseende minst ansedda och ekonomiskt
lägst värderade arbetet.
Vad som här blivit sagt om det
bestämmande vid valet av arbetsledare håller
emellertid ej alltid streck i verkligheten.
Relationer, släktskap och penningar får allt för
ofta utgöra ersättning för ledaregenskaper,
teoretiska kunskaper och övriga
kvalifikationer, till skada både för verksamheten och
för arbetarna. Vad forna tiders
produktionssätt förhindrade, det underlättar det
nuvarande, och de därav följande nackdelarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
