Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Juli 1915 - Löner och arbetstid inom tyska textilindustrin år 1913. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
3
Löner och arbetstid inom tyska
textilindustrin år 1913.
i.
Tyska textilarbetareförbundet har utgivit
ett mycket värdefullt och intressant arbete
om löner och arbetstid inom tyska
textilindustrin år 1913. Arbetet är utfört å
förbundets avdelning för statistik i anledning
av beslut vid förbundets kongress i
Stuttgart år 1912.
Till grund för arbetet ligger från
förbundets medlemmar infordrade svar å
följande tio frågor: 1) medlems namn och
ålder, 2) sysselsättning, 3) fabriksfirmans
namn, 4) huvudsaklig tillverkning, 5)
ackord eller tidlön, 6) sist uppburna
vecko-avlöningsbelopp, 7) sist uppburna
14-da-garsavlöningsbelopp, 8) antal timmar som
arbetats sista avlöningsveckan, 9) antal
timmar som arbetats sista 14-dagarsperioden,
10) antalet enligt arbetsordningen
fastställda arbetstimmar pr vecka.
Svar å dessa frågor ha avlämnats fyra
gånger under året, nämligen den 15 febr.,
10 maj, 9 aug. och 15 nov. I inledningen
till det omfattande arbetet, en bok på 283
sidor, anföres bl. a. följande:
Sättet för bearbetandet av materialet
denna gång avviker betydligt från
föregående. Denna gång har nämligen stor vikt
lagts på att skilja de egentliga
yrkesarbe-tarna från hjälparbetarna; likaså har man
ansett viktigt att inordna de största
branschernas spinnare, vävare och virkare under
resp, specialbranscher. Inom de olika
yrkena har indelning skett efter ålder och
även efter arbetsförmåga. Genom
indelningen efter de speciella branscherna och
indelning inom dessa efter ålder komma de
angivna lönerna verkligheten så nära, att
en höjning vore otänkbar även om till
grund låge uppgifter från samtliga
anställda arbetare.
Enligt statistisk årsbok för tyska riket
*17: 40 mk = kr. 15: 66. Enligt av
socialstyrelsen verkställd utredning var år 1912
genomsnittsvec-kolönen inom den svenska textilindustrin kr. 13: 80
pr vecka (kr. 2: 30 pr dag) = 15: 32 mk. Alltså
kr. 1: 86 = 2: 06 mk lägre än i Tyskland.
Huruvida den omständigheten, att den svenska textilindu-
voro 984,381 personer sysselsatta inom
textilindustrin år 1912. Förbundets egen
statistik för samma år utvisar, att förbundets
verksamhet det året omfattade över 5,192
arbetsplatser med i runt tal 600,000
sysselsatta personer, av vilka 15 proc, lämnat
svar å de uppställda frågorna det första
kvartalet och 11 proc, de övriga kvartalen
eller i genomsnitt 12 proc. Beräknat efter
förbundets medlemsantal avlämnade 51
proc, de avfordrade svaren.
Enligt förenämnda officiella statistiska
årsbok för år 1914 uppgick genomsnittslönen,
beräknat efter 300 arbetsdagar pr år, till
17: 40 mk pr vecka,* och enligt
industriinspektörens berättelse för år 1912 sysselsatte
textilindustrin det året 435,329 manliga och
511,986 kvinnliga personer. Av 100
sysselsatta voro alltså 46 män och 54 kvinnor.
Vår statistik grundar sig på uppgifter
från 42,919 manliga och 28,928
kvinnliga medlemmar och visar en
genomsnittlig veckolön av 21: 05 mk. för män
och 13: 15 mk för kvinnor eller för
samtliga 17: 83 mk., det vill säga en 43 pf.
högre genomsnittslön än vad den officiella
statistiken angiver. Härvid är att märka,
att vår statistik grundar sig på uppgifter
från 60 proc, män och 40 proc, kvinnor.
Hade den, liksom den officiella, blivit
grundad på uppgifter från 46 proc, män och
54 proc, kvinnor, skulle den genomsnittliga
veckolönen ha stannat vid 16: 83 mk, d.
v. s. 57 pf. lägre än den officiellt uppgivna.
I den officiella lönestatistiken har
med-tagits fabriksförmän och med dem
likställda och arbetsdagarna ha beräknats till
fulla 300; ingen frånräkning torde ha skett
för sjukdom, arbetslöshet, värnplikt etc., och
varigenom man med säkerhet kan draga
den slutsatsen, att den av oss ovan
angiv-strin sysselsätter cirka 30 proc, flera kvinnor än den
tyska, kan utgöra en tillräcklig förklaring till den
rätt avsevärt lägre genomsnittslönen i Sverge kunna
vi icke yttra oss om. Säkert torde emellertid vara,
att reallönen på grund av högre livsmedelspris är
lägre i Sverge än i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
