Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Juli 1915 - Primitiv målmedvetenhet - Danmarks textilindustri - Arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
9
dagar kritiklöst bibehålla den uppfattningen är att
akta åt en primitiv målmedvetenhet.
Föreningsrätten är erövrad och fastslagen såsom
en okränkbar medborgarrätt. Det hindret är således
undanröjt och därmed är arbetsgivarnas egentliga
motstånd knäckt. Vilket hinder av betydelse
återstår? Se vi på fackföreningsrörelsen skola vi finna
att det väsentligaste för att icke säga enda hindret
ligger så att säga bakom oss: de indifferenta
arbetarna. Förenings- och församlingsrätten är given,
men största delen av arbetarna ha ännu ej tagit den
i anspråk; organen, fackföreningarna, äro färdiga för
aktion, men de flesta av arbetarna äro ännu endast
likgiltiga åskådare och i kraft härav vägra
arbetsgivarna tillmötesgå även de allra blygsammaste krav.
Det hindret måste undanrödjas om framgång i
fortsättningen skall vinnas, men det sker icke genom
att kritiklöst vidhålla uppfattningen om arbetsgivaren
såsom den egentliga och väsentligaste motståndaren,
ty hans makt står och faller med de slöa och
likgiltiga arbetarna.
De organiserade arbetarna måste bli fulit
medvetna om att framgången för deras rörelse ligger
förborgad i det motstånd, som utövas av den stora
massan av slöa och likgiltiga arbetare, och de
måste handla därefter. Vill arbetareklassen leva, och
leva ett liv som anstår människor, då måste också
alla som tillhöra den klassen deltaga i arbetet.
Någon genväg gives icke, och det vore ej häller
lyckligt.
Danmarks textilindustri.
Danmarks textilindustri bestod den 26 maj 1914
av följande verksamheter:
46 ullspinnerier, vilka sammanlagt sysselsatte 785
personer, därav 664 egentliga arbetare; vid 36 av
spinnerierna sysselsattes mindre än 5 och vid endast
2 över 100 arbetare.
4 bomullspinnerier med sammanlagt 813 arbetare;
vid varje sysselsattes över 100 arbetare.
437 väverier med 1,413 arbetare; av dessa
syssatte 373 ingen arbetare; 45 intill 5 och endast 2
sysselsatte över 100 arbetare.
14 bomullsväverier med 1,521 arbetare; 6 av
dessa sysselsatte mellan 21 och 100 och 4 över 100
arbetare.
3 linne- och damastväverier med sammanlagt 50
arbetare; av dessa sysselsatte ett över 21, ett under
5 och ett ingen arbetare.
36 klädesfabriker med 2,768 arbetare; 15
sysselsatte mellan 21 och 100 och 7 över 100 arbetare.
591 trikåfabriker med sammanlagt 4,608 arbetare;
av dessa hade 372 ingen arbetare, men vid 10 av
dem sysselsattes över 100 arbetare.
6 ull-, band- och gardinväverier samt
filtfabriker med sammanlagt 450 arbetare; av dessa
sysselsatte endast en över 100 arbetare.
Sedan år 1906 har antalet fabriker minskats från
3,009 till 1,469 medan antalet arbetare förblivit
ungefär detsamma. 1914 hade 286 fabriker mekanisk
drivkraft mot 241 år 1906. Sistnämnda år drevos ej
mindre än 2,445 företag utan främmande arbetskraft,
men vilket antal år 1914 nedgått till 887.
Arbetare, endast i samhörighetens och enighetens
tecken kunnen I segra och uppnå möjligheter, som
tillförsäkra eder en bättre och människovärdigare
existens. Därför: förenen eder!
Huru enkelt och klart låter ej detta. Man tycker
att ett barn borde förstå det; man tycker att första
gången en förtryckt, fattig och lidande arbetare hör
dessa ord skall ett nytt ljus gå upp för honom, och
att den maning, som dessa ord innebär, skall bränna
sig fast i hans själ och bliva det sociala rättesnöre,
han framdeles ständigt kommer att följa.
Men huru många arbetare och arbeterskor ha ej
hört dessa och liknande ord gång på gång, i tal och
skrift, upprepas, utan att förstå deras innebörd, utan
att förmå fatta de digra men ändock enkla tankar,
som där gömma sig.
Varför fatta och förstå en del män och kvinnor
dessa ords innebörd redan första gången de höra
dem, medan återigen andra ej taga något som hälst
intryck av dem? Brist på intelligens, vill någon
svara. Ja, otvivelaktigt spelar intelligensen en roll
härvidlag, men på långt när icke den absolut avgörande.
Nej, då är slöheten en vida större orsak; där
slöheten och liknöjdheten brett ut sitt unkna dok, där
kan intelligensen icke verka; den liknöjde blir
glåmig och dum.
Liknöjdheten är ett otäckt gift och den som fått
det i kroppen blir så småningom andligt både döv
och blind, ett redlöst byte, som slöhetens mara allt
mer suger livsmusten och livsglädjen ur. Se där,
varför så många arbetare ej se organisationens
betydelse och lika litet höra maningen om anslutningen
till densamma.
Men slöheten och liknöjdheten måste arbetas bort;
den måste rensas bort, som man rensar ogräs från
åkern, och i detta arbete måste alla, som förstå
organisationens ofantliga betydelse för arbetarklassen,
taga del.
Det finns tyvärr också sådana arbetare, som äro
både intelligenta och vakna men som det oaktat ej
lystra till maningen om sammanhållning. Det är ett
annat fel med dessa människor, de sakna nämligen
vad man kallar själsdjup. En människa kan vara
mycket intelligent, men trots detta äga en så att
sä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
