Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1916 - Klasshat, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSHAT.
Ehuru ordet klasshat ej kan sägas vara
något nytt ord i svenska språket tillhör dock
dess användande en nyare tid. Ordet
användes tämligen sparsamt jämfört med en
del andra ord med klass som första led,
såsom t. ex. klassintresse, klasslag,
klasssamhälle, klassmedveten etc. Tiden för
ordets allmännare bruk torde sammanfalla
med den modärna arbetarrörelsens uppkomst.
Med begreppet klasshat förstås ett
befintligt kollektivistiskt hat mellan över- och
underklassen i samhället dock ej så att
hatet är ömsesidigt, ty endast för den ena
klassen, nämligen underklassen, skulle
anledning föreligga att nära denna känsla.
Ordet, eller kanske rättare beskyllningen
lanceras av överklassen, som även vill göra
gällande att arbetarrörelsen befordrar och
stärker hatkänslan hos arbetarklassen.
Hat är motsatsen till kärlek och yttrar
sig i begär att skada föremålet. Alltså:
hatar underklassen överklassen betyder detta
att den förstnämnda klassen vill skada den
andra och härtill skulle då arbetarrörelsen
medverka. Konklusionen angående
befintligheten av hatet kan nog vara logiskt
riktig, om man betänker att de båda
klassernas sociala och ekonomiska positioner i
samhället äro så inrättade, att hatets
motsats, kärleken, ej kan näras av underklassen.
Så gott som allt i livet är ju inrättat enligt
klassystemet: lagar, rösträtt, skolor, nöjen,
kommunikationer, bostäder, bad, sjukvård
etc. ja, även det sista vilorummet, graven,
är underkastat detta system. Det bästa i
samhället har överklassen på grund av sin
sociala och ekonomiska position
monopoliserat åt sig; det sämsta är för
underklassen. Det är förklarligt om överklassen
verkligen är av den uppfattningen, att
underklassen hyser och närer hat, ty ett alltid på
djupet hos underklassen befintligt mummel
och den egna soliga livspositionen måste
självfallet utöva ett tryck på samvetet, vars
röst utlöser sig i förklaringen: klasshat.
Existerar klasshatet i verkligheten? Eller
är det endast ett inbillningens foster eller
en myt? Vi skola söka besvara frågan
enligt bästa samvete och på grundvalen av
den erfarenhet och iakttagelse, som livet på
underklassens sida lämnat rum för.
Vi ha funnit att medvetet klasshat ej
alls existerar bland arbetarklassen och i stort
sett ej häller omedvetet. Vi tro oss kunna
säga att underklassen är för naturlig och
även för god för att hysa denna känsla i
dess rätta bemärkelse. Knot och missnöje,
livets drivande faktorer, äro icke liktydiga
med hat. Och vad påståendet om att
arbetarrörelsen underblåser befintligt klasshat
beträffar, så är detta fullkomligt oriktigt.
Tvärtom, arbetarrörelsen undertrycker varje
känsla som förvirrar och hindrar
målmedvetenheten i kampen för bättre sociala
förhållanden. Arbetarrörelsen vill klarlägga de
verkliga hindren för underklassen- att
komma ut ur sitt beklagansvärda sociala
nödläge. Den vill lära arbetarna förstå att det
sociala och ekonomiska klassystemet skall
brytas och att detta icke lyckas genom att
N:r 1. 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
