Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1916 - Kort arbetstid förlänger livet - Om strejkbryteriet - Textilarbetarna i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEXT IL ARB ET AREN
denna tid inföll kampen för åttatimmarsdagens
införande. Den varade i flera år, men slutade med
seger över hela linjen. Före år 1900 arbetade de
amerikanska typograferna 9, 10 eller flera timmar
dagligen. Sedan kampen för åttatimmarsdagen avslutats
är arbetstiden överallt åtta timmar pr dag eller
mindre; i tidningssätterierna är sjutimmarsdagen allmän.
Vilken verkan förkortningen av arbetstiden haft för
de amerikanska typograferna framgår klart och tydligt
därigenom, att år 1900 var genomsnittsåldern vid
döden för medlemmarna 41.25 och år 1915 var den
50.84 år. Med andra ord: förkortningen av den
dagliga arbetstiden med 2, 3 eller 4 timmar, resulterar i
att varje amerikansk typograf fått sitt liv förlängt med
över 10 år.
Om strejkbryteriet
En schweizisk universitetsprofessor i Bern har
nyligen i en juristförening därstädes hållit ett föredrag
om detta ämne. Vi meddela några utdrag därur:
I tekniskt avseende företer en strejk fyra olika
faser: 1) de strejkande äro arbetare, som brutit sitt
tjänsteförhållande, 2) strejken är en passiv företeelse,
vilken redan av denna orsak ej kan betecknas som
våld, 3) det syfte arbetarna föresatt sig att nå,
nämligen förbättring i sina villkor och 4) arbetarnas vilja
att återupptaga arbetet, då detta mål är uppnått eller
då de insett det omöjliga i detta.
Strejkbrytaren är en överlöpare, en förrädare. Som
sådan gäller han icke allenast hos arbetarna, utan
också hos arbetsgivarna.
Solidariteten är för en organisation detsamma som
självbevarelsedriften för de enskilda individerna.
En strejkbrytare är en förräddare mot sina
klassbröder. Det bistånd han av klasshänsyn borde bjuda
dessa bjuder han motståndarna.
Allt sedan Judas tid har detta alltid och överallt
blivit fördömt ■— man önskar förräderi i
motståndarens läger, men föraktar förrädaren — detta är den
allmänna uppfattningen. Detta bevisar också, att
arbetsgivaren, om han också har nytta av strejkbryta.
ren, dock betraktar hans gärning som skamlig.
För att vederbörande skall kunna betraktas som
strejkbrytare måste naturligtvis denna ha reda på att
strejk pågår.
I första hand blir det de organiserade arbetarna
som måste betecknas som strejkbrytare, då de bryta
en strejk. De arbetare, som tillhöra de s. k. gula
föreningarna, kunna ej betecknas som strejkbrytare
endast då de bryta en strejk, dessa ha utfört
förräderiet redan den dag då de organiserade sig i en
gul förening. Men man kan filosofiskt sett icke
häller underlåta att betrakta dem som strejkbrytare, så
länge de tillhöra en förening som motarbetar strejk.
Det som i synnerhet vanärar dessa människor är, att
de motarbeta sina egna klassbröder.
När det begäres av en arbetare, att han skall
utföra arbete, som en av de strejkande har lämnat, kan
han neka detta, utan att göra sig skyldig till något
rättsstridigt förfarande. En arbetare, som blivit
antagen till sådant arbete, utan att ha blivit upplyst om
att det är strejkbrytarearbete han utför, kan utan
vidare och utan uppsägning åter lämna detta, då man
kan ha anledning tro, att han ej emottagit arbetet,
om han känt dess art. Qulingar eller sådana
personer, som förut varit strejkbrytare, kunna dock icke
åberopa sig på denna rätt.
Ett annat spörsmål uppstår, då en organiserad
kon-traktsbunden arbetare beordras utföra
strejkbryteriar-bete. Då han genom detta arbetes utförande skulle
göra sig skyldig till ett solidaritetsbrott mot sina
kolleger eller klassbröder, kan han av moraliska skäl
neka utföra sådant arbete.
Solidaritetsplikt mot sina kamrater är en
hederssak hos alla klasser, icke endast hos arbetarna, och
betraktas brott mot denna av alla som förräderi.
När det sålunda begäres av en arbetare, att han skall
utföra något som strider mot hans hedersbegrepp,
kan han med rätta neka göra detta, då ett kontrakt
icke kan anses giltigt, då det tvingar arbetaren att
utföra en ärelös handling.
En arbetsgivare kan icke tvinga en arbeterska att
utföra sitt arbete i t. ex. en klädedräkt, som sårar
hennes blygsamhet, han kan häller icke tvinga en
arbetare till det skamliga strejkbryteriarbetet, som
skall göra honom ärelös.
Enligt det här anförda strider strejkbryteriarbete
mot de moraliska hedersbegreppen, och den arbetare,
som vägrar att utföra sådant, kan lämna arbetsplatsen
utan uppsägning, och har rätt till lönen för
uppsägningstiden.
Textilarbetarna i Norge
ha genom sin organisation träffat
överenskommelse med vederbörande på
arbetsgivarsidan om prolongerandet av gällande
kollektiva löne- och arbetsavtal vid
Nydalens fabriker, Hjula väveri, Vöiens spinneri
och väveri samt Kristiania band- och
snörfabrik, vilka fabriker sysselsätta cirka 2,000
arbetare. Ifrågavarande avtal träffades i
sept. 1912 och utlöpningstiden bestämdes
till den 1 juli 1916.
I den nu träffade överenskommelsen
ingick, att samtliga under avtalen sorterande
arbetare skola erhålla dyrtidstillägg fr. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
