- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XV. 1918 /
31

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1918 - Meddelande till förbundets medlemmar och funktionärer, av G. Janzén - Från förbundsområdet - Norrköping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTI LARBETAREN

31

Yrket eller sysselsättningen bör angivas,
t. ex. spinnare, spinneriarbetare (ej
förläggare, slubbare, lappare o. s. v.),
appretur-arbetare (ej beredningsarbetare),
färgeriarbe-tare, väverska, spinnerska, spinneriarbeterska
(ej textilarbeterska), spolerska, hasplerska etc.

Utesluten medlem, som på nytt beviljas
inträde i avdelning, erhåller ny
medlems-bok. Den föregående boken kan sålunda
ej användas i händelse den icke, vilket
borde ha skett, blivit insänd till
förbundsexpeditionen.

Fri övergång medgives medlem av
utländsk textilarbetareorganisation eller annat
inländskt fackförbund, varmed särskild
överenskommelse härom är gällande. Innan
förbundsavdelning medgiver medlem
över

flyttning från annat fackförbund, skall, med
bifogande av den sökandes medlemsbok,
anmälan därom göras till
förbundsexpeditionen, då meddelande lämnas huruvida fri
övergång medgives eller ej.

Medlem från utlandet, som begär
övergång till avdelning, har att till
avdelnings-kassören avlämna sin medlemsbok, vilken
omedelbart översändes till
förbundsexpeditionen för registrering.

Avdelningskassörerna uppmärksammas
på,’ att namn och nummer å de
medlemmar, som avrest, uteslutits eller av annan
anledning avförts, skall angivas å fjärde
sidan i rapporten till förbundet.

O. Janzén.

FRÅN FÖRBUND SOMRÅDET.

Norrköping.

I slutet av maj uppgick antalet arbetslösa
textilarbetare, vilka uppburo understöd av allmänna
medel, till sammanlagt 885, varav 728 voro kvinnor och
157 män. Understödsbeloppet pr vecka har varierat
mellan 9 och 10 tusen kronor, vartill ha kommit
mellan 2 och 3 tusen av arbetsgivarna. Närmare ett
hundratal kvinnliga textilarbetare voro vid
förenämn-da tidpunkt sysselsatta med skogsarbete. Ungefär ett
lika stort antal torde vara arbetslösa men av skilda
anledningar ej understödstagande. Omkring 1,000
textilarbetare äro således arbetslösa; omkring 500 äro
sysselsatta med annat än sitt vanliga arbete inom
textilindustrin. Alltså äro ännu omkring 3,800
sysselsatta med textilarbete, varav cirka 400 med
tillverkning av papperstyg.

Förenade yllefabrikerna, vilka vid normal drift
sysselsätta omkring 1,500 arbetare, ha nu i rätt stor
utsträckning inrättat sig för tillverkning av
papperstyg. Man tillverkar kostym- och paletåtyger av i
regel hälften papper och hälften lump samt mattor,
em-ballageväv och kanfas. Kostymtyget torde emellertid
icke ha någon framtid för sig, ej ens som surrogat.
Till paletåer lämpar det sig något bättre. Den
huvudsakligaste olägenheten med detta tyg är dess
benägenhet att vidmakthålla veck, vilken olägenhet gör
sig särskilt gällande ifråga om benkläderna. Denna
tillverkning, d. v. s. tyg av hälften papper och
hälften konstull, är förbjuden i Tyskland av den
anledningen, att de förslitna kläderna ej kunna förädlas till
konstull. Papperstygetna ha för övrigt icke slagit
väl ut i Tyskland. Man lappar och sliter sina gamla
ylle- och bomullstyger in i det allra längsta innan

man sveper in sin lekamen i papper. Till madrasser
och mattor, ävensom till duktyger och gardiner
lämpar sig dock papperet utmärkt. Konkurrera med
bomull, lin och jute förmår det emellertid ej.

Den första strejken inom papperstygstillverkningen
kan inregistreras här. Ett 45-tal
pappersgarnspinner-skor vid De förenade yllefabrikerna nedlade i
början av maj arbetet under en veckas tid.
Anledningen var lönetvist. De arbetade först mot tidlön. Så
fastställde fabriksledningen vid en av fabrikernas
avdelningar ett ackord, som den sedermera fann vara
för högt. Det blev avdrag och strejk. Emellertid
träffades uppgörelse efter en vecka. Sedermera
träffades uppgörelse även för tyglagerskorna.

*



Materialbristen har blivit allt mera kännbar för
yllefabrikerna. Bönderna tycks icke vilja släppa vare
sig ull eller lump ifrån sig. De låta förädla
materialet vid de många s. k. löngodsfabrikerna och kunna
sålunda ännu slita på tyg och strumpor av god
kvalitet för billigt pris medan andra få slita på lump och
papper för oskäliga priser. För böndernas
vidkommande har kriget ännu ej medfört annat än
välsignelse.

Vävlagarna inom såväl ylle- som bomullsbranschen
ha bildat föreningar, tvä stycken, en för varje bransch.
Inom bomullsbranschen kallar man föreningen för
Norrköpings vävlagareförening; inom yllebranschen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1918/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free