Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1918 - Arbetslöshetsunderstöd, av Gust. Janzén - Tygpriserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEXTI L ARBETAREN
anses där ha större möjlighet till försörjning än i
hemortskommunen.
2. Ansökan om understöd.
a) Ansökan om understöd göres hos
arbetslöshets-och hjälpkommittén i den kommun, där sökanden
uppehåller sig, eller, om sådan kommitté ej finnes,
hos kommunalnämnden eller däremot svarande
kommunal myndighet.
b) Vid ansökan om understöd skall, om så kräves,
prästbetyg företes samt dessutom intyg om
arbetslöshet, utfärdat av antingen vederbörande
arbetsgivare, fackförening eller därmed jämförlig
organisation eller av två i orten välkända personer.
3. Beviljande av understöd.
a) Vederbörande kommitté eller kommunala
myndighet skall i första hand söka bereda den
understöds-sökande tillfälle till utkomst genom eget arbete.
Visar detta sig omöjligt skall beslut skyndsamt
meddelas angående från vilken tidpunkt och på
vilket sätt understöd skall utgå.
b) Erhåller sökande bidrag av arbetsgivare eller
arbetslöshetskassa, må likväl understöd utgå med
högst så stort belopp, att detsamma jämte nämnda
bidrag uppgår till två tredjedelar av den i orten
vid tiden för lämnandet av understöd vanliga
avlöningen för arbetare med samma arbete.
c) Beviljat understöd utdelas genom vederbörande
kommitté eller kommunala myndighet och kan
utgå kontant eller, helt eller delvis, i naturaförmåner.
d) Erhåller understödstagare arbete upphör
understödet att utgå. Blir han åter arbetslös, kan, efter
vederbörandes prövning, understöd ånyo tilldelas
honom.
4. Understödstagares skyldigheter.
a) Understödstagare skall å utsatta tider anmäla sig
hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen i
orten samt mottaga arbete, om sådant anvisas
honom; ävenså anmäla om arbete på annad sätt
erhållits eller om avresa från orten är tillä/nnad.
b) Understödstagare är pliktig att efter anvisning av
vederbörande kommitté eller kommunala
myndighet deltaga i lämplig kurs, som anordnas för att
bereda arbetslösa utbildning. lakttages ej detta
kan understödet indragas.
c) Oordentligt levnadssätt kan medföra understödets
indragande.
5. Understödsbelopp.
a) Understöd av statsmedel utgår med samma belopp
som det, vilket tilldelas arbetslös av kommun
eller landsting, dock högst med:
1 kr. 50 öre pr dag för man och hustru tillhopa ’>
1 kr. pr dag för ensam person som fyllt 18 år;
60 öre pr dag för ensam person, som fyllt 15,
men ej 18 år;
samt 30 öre pr dag för varje inom eller utom
äktenskapet fött barn.
Som hustru räknas samboende fästekvinna samt
hushållerska.
6. Understöd vid ärbete för otillräcklig lön.
a) Vid utbetalande av understöd skall iakttagas dels
att till familjeförsörjare, som å annan ort erhåller
arbete mot en avlöning som är otillräcklig för
familjen å hemorten, må av statsmedel utgå högst
1 kr. pr dag eller, där ömmande omständigheter
föreligga, med högst 1 kr. 50 öre dag, dels att,
om den arbetslöse erhåller arbete inom ett
främmande yrke och ej därmed förmår vinna rimlig
utkomst, till honom må av statsmedel utgå
understöd med högst 75 öre pr dag under högst 90
dagar.
Understöd skall utgå för veckans
samtliga 7 dagar.
Qust. Janzéti.
Tygpriserna.
Sedan lång tid tillbaka har det beträffande
herrkonfektionen funnits tvenne slag av tyger i
marknaden, kristyg och gulaschtyg. Båda orimligt dyra.
Genast kanonerna slutade upp med att sprida
förstörelse visade gulaschtygerna tendens att sjunka i pris
och kristygerna, ja, dessa ville man icke köpa. Och
undra på det! Det är sagolikt i vilka prislägen
kristygerna sprungit upp uti. Hade liknande kvalitéer
utbjudits före kriget skulle de ha befunnit sig i ett
prisläge av mellan 1 och 3 kr. pr meter mot 20 å
30 kr. nu. I rättvisans namn måste man säga, att
såväl fabrikanter som mellanhänder, grossister och
detaljister, “lagt på“ dessa kristyger utan minsta
blygsamhet eller tanke på konsumenternas vilja eller
förmåga att köpa. För fackmannen är det lätt att räkna
ut vilken framställningskostnad kristygerna betingat
och vilka “pålägg" som gjorts innan de i form av
lekamenshöljen blevo utsatta för en mycket
begränsad tids nötning.
Gulaschtygerna, d. v. s. de högre kvalitéerna, ha
varit uppe i pris, avpassade för sina avnämare, de
av kristiden dubbade riddarna med sina i nacken
bibehållna veck. De flesta av dessa tyger, av vilka
ännu stora lager finnas, tillverkades före och
omedelbart efter krigsutbrottet. Den “ framsynta “
affärsmannen försåg sig medan dagen var, medveten om en
god förräntning av det nedlagda kapitalet. Han blev
gulasch åt sitt eget släkte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
