Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1918 - Fackföreningsrörelsen - Ingenting, av G. F. Steffen - Från förbundsområdet - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
T E XTIL ARB ET ARE N
Fackföreningsrörelsen
befinner sig i ständig aktivitet för att främja och
förbättra arbetarnas existensvillkor, sätta gränser för
utsugningen och bringa in litet mera solsken i
arbetarnas hem. Det går ej en dag utan att
organisationen pressar arbetarnas sak ett steg framåt mot bättre
och ljusare livsbetingelser. Stegen kunna ofta synas
små, det är även så, men det går dock ständigt framåt.
Tillsammans äro dock resultaten sådana att de inge
respekt. När man skall mäta fackföreningsrörelsens
arbete och de vunna resultaten, måste man taga
hänsyn till den jämförelsevis korta tid, varunder den
verkat. Man måste även komma ihåg, att allt för många
av arbetarna stått som slöa och likgiltiga åskådare
och sålunda bromsat utvecklingen. Förståelsen för
fackorganisationen och dess stora betydelse är
emellertid i glädjande tillväxt bland arbetarna, vilket
förhållande garanterar bättre och större resultat i framtiden.
Ingenting
är vanligare än klagomål från de burgnare
klassernas sida över de i våra dagar så starkt
framträngande industriella och agrariska lönearbetareklassernas
ekonomiska oförnöjsamhet, begärlighet och avund
gentemot de lyckligare lottade i samhället. Man
behandlar vanligen de med dessa uttryck betecknade
företeelserna såsom helt och hållet av ondo och
fördömer dem ofta i de starkaste ordalag, uti vilka
ej sällan finnes en god portion av hätskhet och
råhet.
Det är här de höga klassernas sociala
fördomsfullhet och ofördragsamhet som föra ordet och hindra
dem att se det djupt berättigade i en ekonomisk
ut-vecklingsföreteelse, då den framträder hos den
kroppsarbetande klassen, ehuru de prisa samma sak som en
förtjänst hos sig själva.
Prof. G. F Steffen.
FRÅN FÖRB UNDSOMRÅDET.
Norrköping.
Arbetslösheten inom textilindustrin härstädes synes
bli rätt omfattande även denna vinter. Visserligen
ha bomullsfabrikerna genom den tillförsel av bomull,
som erhölls sistlidne september, fått möjligheter
upptaga driften, men av allt att döma ämna de tills
vidare ej upptaga den i mer än halv utsträckning.
Vid arbetsförmedlingsanstalten voro den 1
november 463 kvinnliga och 38 manliga textilarbetare
anmälda arbetslösa, fördelade på följande 17 fabriker:
Män Kvinnor
A.-B. Norrköpings Tricotfabrik _____ — 93
Ivår Welander __________________,___ — 2
Mtjel Lindström________________________ — 2
C. A. Pettersson ______________________ — 7
Max Hellman____________________________ — 3
■ Ivar Ekelund & C:o — 2
Norrköpings Bomullsväven A.-B.________ 18 120
Wadström & Indebetou — 4
A.-B. Bergvall & Söner ________________ — 17
A.-B. Nyborgs Yllefabrik_______________ 2 16
A.-B. Törnell & Ringström_____________ —• 14
Eriksson & Frank — 1
Ludv. Thunström _______________________ 5 4
A.-B. Pappersfilt __________________y — 13
Holmens Bruks och Fabriks A.-B. ___ — 97
Drags A.-B. ___________________________ 7 49
A.-B. Förenade Yllefabrikerna 6 19
Summa 38 463
Dessa 501 arbetslösa, vilka uppburo understöd av
stat och kommun, hade förutom sig själva 178
personer att försörja.
Då yllefabrikerna icke ha stora utsikter att under
vintern öka materialtillgången torde man kunna
förutsätta att de arbetslösa textilarbetarnas antal under
vintern kommer att hålla sig omkring 500-talet. För
så vitt den kommunala arbetslöshets- och hjälpkom-
mittén, tillsatt av härvarande stadsfullmäktige och
sorterande under statens arbetslöshetskommission,
be-sutte någon initiativkraft, eller rättare sagt, om dess
ordförande vore vuxen sitt uppdrag, skulle en del av
de arbetslösa kunna beredas arbete och därmed en
lättnad i det synnerligen betryckta läget.
Papperstygets saga torde nu vara slut, åtminstone
ifråga om beklädnadsartiklar. Det företag här i
landet, som mest inrättade sig för tillverkning av
pap-perstygef, nämligen A.-B. Förenade Yllefabrikerna,
fick genast vid vapenstilleståndet känning av att
pap-perstyg endast har utsikt att vara begärligt som
leka-mensskydd då intet annat står till buds. Grossisterna
sade genast stopp, vilket hade till följd att
tillverkningen i stor utsträckning måste nedläggas. För
arbetarna betydde detta två dagars inskränkt arbetstid
i veckan med åtföljande minskning av
arbetsförtjänsten. Bolaget lär ligga inne med stora lager papper,
vilka betingat mycket höga pris. Krigets hastiga
avslutning kom givetvis överraskande för många, ej
minst för detta bolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
