Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2—3. Nov. 1919 - Riksavtalet - Danska Textilarbetareförbundet - Den fackliga Internationalen, av Claes E. Tholin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
33
54. I nu gällande avtal äro orterna för
manliga arbetares timlöner indelade i 6
tariffer och för kvinnliga timlöner i 5
tariffer. Förslaget upptager endast 4 tariffer
för såväl manliga som kvinnliga timlöner.
Till nu gällande avtal höra
ackordsprisli-stor vid 28 fabriker. För den kommande
avtalsperioden skola ackordsprislistor
upprättas att gälla vid ett 90-tal fabriker.
Danska
Textilarbetareförbundet
höll den 25—28 sistlidne augusti extra kongress
i Köpenhamn för behandling av resultatet av med
arbetsgivarna förda löneunderhandlingar. 139 av
avdelningarna valda ombud, representerande
cirka 10,000 medlemmar, voro närvarande samt 17
förbundsstyrelseledamöter och 2 revisorer. Som
gäster voro närvarande ordföranden i danska
landsorganisationen, Carl F. Madsen, kassören i
tyska textilarbetareförbundet, W. Prillwitz,
sekreteraren i textilarbetaregruppen inom norska
grovarbetareförbundet, N. E. Nielsen. Som
hedersgäst var förbundets förre mångårige
förtroendeman, J. J. Möller, närvarande. Svenska
textilarbetareförbundet hade även mottagit inbjudan
att representera vid kongressen, men förklarat sig
icke vara i tillfälle sända någon representant.
I fråga om de intill kongressen förda
förhandlingarna med textilarbetsgivarna rörande
dyrtids-ti llägget, och vilka förhandlingar skulle fortsättas
under medverkan från huvudorganisationerna,
gjorde kongressen följande uttalande:
”Kongressen uttalar sin största
otillfredsställelse med det av arbetsgivarna inom
textilindustrin sist beviljade dyrtidstillägget; att detta
dyr-tidstillägg såväl till form som innehåll är av en
sådan beskaffenhet, att det på intet sätt är i stånd
att varken åstadkomma tillfredsställelse eller
arbetsro.
Vidare begär kongressen av förbundsstyrelsen,
att den omedelbart inleder förhandlingar med
arbetsgivarna om en ändring av detta dyrtidstillägg,
och kongressen kräver bestämt av
förbundsstyrelsen, ätt den ej träffar eh överenskommelse genom
vilken löneförhållandena inom industrin ej
komma att stå i förhållande till priserna på
livsförnödenheterna, och efter vilken våra löner skulle
komma att ligga lägre än vad som är gällande
inom andra fack.”
Den fackliga
Internatio-nalen.
Under sommarens lopp ha
representanter för nästan hela världens fackliga
organisationer varit samlade till kongress
i Amsterdam, för att återknyta de
förbindelser som under världskrigets hårda
påfrestningar brustit. Från Sverge har
deltagit fem representanter och bland
dessa Landsorganisationens ombudman C. E.
Tholin, som på anmodan lämnat
Handels-arbetareförbundets facktidning följande
sammanträngda referat:
Vid kongressens öppnande
tillkännagavs att 14 länder voro representerade.
Dessa voro:
Amerikas För. Stater med 3 represent.
Belgien .............. „ 4 „
Böhmen ............... ,, 2 „
Danmark .............. „ 5 ,,
Tyskland ............. „ 10 „
England .............. „ 8 „
Frankrike ............ „ 14 ,,
Holland .............. „ 20
Österrike ............ „ 8 „
Luxemburg ............ ,, 3 „
Spanien .............. „ 2 „
Sverge ............... „ 5 „
Norge ................ „ 3 ,,
Schweiz .............. ,, 3 „
Tillsammans 90 represent.
Tre särskilda utskott tillsattes, för att
förbereda de olika frågorna.
Det utskott, som fick stadgarna på sin
lott, blev först färdigt med sitt arbete.
Någon stor meningsskiljaktighet
angående det föreliggande förslaget fanns ej
vare sig i utskottet eller på kongressen,
annat än i en punkt och det gällde
rösträtten vid kongresserna.
Tidigare har det varit så, att varje
nation haft en röst, oavsett landets och
organisationens storlek. Detta ville de
stora länderna ej gå med på. Särskilt
Amerika protesterade häremot och
framlade ett förslag om att varje land skulle
ha en röst för vart 250,000-tal eller del
därav.
I utskottet kämpade de små ländernas
ombud mot amerikanernas förslag och
fö-reslogo, att om det skulle ske någon
än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
