TEXTILARBETAREN 39 Understödet vid strejk, lockout, arbetslöshet etc. beslöt kongressen bibehålla vid förutvarande belopp. Från fem avdelningar förelåg förslag om förbundets utträde ur landsorganisationen. Kongressen beslöt så gott som enhälligt avslå dessa förslag. Yrkande om anställandet av en särskild redaktör för facktidningen avslogs. Efter behandling av förslaget till stadgar beslöt kongressen att de antagna ändringarna skola träda i kraft den 1 oktober innevarande år med undantag för den förhöjda kontingenten, vilken först från den 1 januari 1922 vinner tillämpning. Ett förslag om att vävlagarna, som uppehålla en särskild förbundsavdelning för hela landet, skola tillhöra respektive ortsavdelningar avslogs av kongressen. Av förbundsstyrelsen framfört yrkande om en extra uttaxering av 2 kr. pr vecka och medlem i 20 veckor, vilken uttaxering skulle erläggas av de medlemmar, vilkas arbetstid uppgick till 32 timmar pr vecka och däröver, avslogs med 75 röster mot 61. Till förtroendeman omvaldes Chr. Nielsen och till kassör J. P. J. Arnskov. Till sekreterare omvaldes C. Larsen och Johan Christensen. I förbundsstyrelsen för Köpenhamn valdes: Th. Kunthze, O. Dogenkolbe, fru Nielsine Hansen och Martin Jensen. För Fyen: N. Scheel, Odense. För Själland: fru Betzy Jensen, Hälsingör, och NJels Nielsen, Brede. För Jylland: Frede Ras-mussen, Silkenborg, N. H. Lund, Esbjerg, M. Bech, Randers, Fröken Oline Olsen, Aarhus, Sophus Jensen, Horsens, och B. Berthelsen, Veijle. Till revisorer valdes L. J ohannesen och Georg Andersen, Köpenhamn. Till ledamöter i internationella textilar-betarekommittén valdes Chr. Nielsen och Johan Christensen, Köpenhamn. Nästa kongress skall hållas i staden Veijle år 1924. Lördagen den 16 juli voro delegerade för förbundets arbetslöshetskassa samlade i kongresslokalen. Sedan verksamhets-och revisionsberättelserna jämte framförda förslag och yrkanden behandlats beslöts enhälligt göra följande uttalande i anledning av arbetslösheten: ”1 anledning av den kris som inträtt inom textilindustrin och i följd varav flera tusen textilarbetare nu månad efter månad gå arbetslösa och därigenom iråkat nöd och elände, uttalar delegerademötet, att det helt instämmer i ett förut fattat beslut om hänvändelse till regeringen med hemställan om att snarast möjligt måtte företagas de mest verkningsfulla åtgärder för möjliggörande av att åter bereda arbetstillgång. Mötet uppfordrar regeringen till att oförtövat ingripa — med hänsyn till landets valuta — för reglerande av importen, i det ju huvudsakliga anledningen till att textilarbetarna råkat ut för arbetslöshet är den felslagna spekulationen i utländska varor. Vidare fordras kontroll över produktionen och handelsvinsten.” Textymis. Förbundets ledning. Resultatet av ett fackförbunds verksamhet beror givetvis i hög grad på dess ledning. En fackförbundsledning skall bestå av de dugligaste personer vederbörande förbund äger. Med personlig duglighet och erfarenhet måste ett alltid levande och friskt intresse för verksamheten vara förenat hos de personer, som bilda ledningen. Ett fackförbunds ledning måste äga förmåga att kunna se och bedöma de stora frågorna framför de små; de för det helas bästa bärande synpunkterna framför de lokala och personliga. Lika litet som alla människor äro födda ledare, lika litet äro givetvis alla medlemmar i en sammanslutning skickade att handhava ledningen. Dagligen få vi erfara detta i våra fackföreningar, i de stora såväl som i de små. Vi veta hur brydsamt det många gånger är att bringa upp en duglig fackföreningsstyrelse bland medlemmarna, även om dessa uppgå till många hundratal. Vi veta huru angelägna vi äro att i ledningen för en fackförening få behålla varje person, som visat sig kunna arbeta och leda en förenings verksamhet. Ett fackförbund, som ju är bildat av de olika fackföreningarna inom visst verksamhetsområde, uppgående i många fall till tiotusentals medlemmar, måste givet