Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1921 - Yrkessjukdomar hos repslagare - Centrala skiljenämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
51
Handwerker” (Würzburg 1803) lämnat en
redogörelse härför grundad på erfarenheter, samlade
under åren 1786—1802. Sedan denna tid känner man
emellertid icke till några liknande redogörelser.
Först Ludvig Hirt har i sin bok om
yrkessjukdomar uppehållit sig vid dessa förhållanden. Hirt
betonar, att vistelse i en repslagareverkstad är för
den ovane fullkomligt outhärdligt och även för
den vane repslagaren framkallar det hosta, han
känner sig trött och utmattad. Enligt Hirt kunna
repslagarna trots s§dan åratal bestående katarr
vara jämförelsevis friska, utan att
allmänbefinnan-det lider så synnerligen därav, frånsett den
mången gång mindre besvärande hostan. Först efter
10—15-årigt arbete i yrket framträda symtom från
lungorna. På detta sätt uppstå hos repslagarna
de kroniska inflammationer i lungvävnaderna,
vilka också påträffats hos stenhuggare, arbetare vid
smärgelskivor och liknande. Sommartiden kan
visserligen arbetet äga rum på repslagarbanor i
det fria, men under vintern äro arbetarna
hänvisade till arbete inomhus. Härvid alstras en stor
mängd damm, som icke kan avlägsnas utan
särskilda utsugningsanordningar. Enligt Hirts
erfarenheter från år 1871 bero 42,3 proc, av alla
sjukdomar hos repslagaren på störningar i
resplrations-organen. Även om förhållandena numera äro
gynnsammare på grund av bättre skyddsåtgärder, så
torde dock de hygieniska omständigheter, under
vilka repslagarna arbeta, ingalunda vara
tillfredsställande. Författaren säger sig icke känna till
någon nyare statistik på detta område, men
erinrar om att hithörande förhållanden berörts i de av
F. Koelsch gjorda sammanställningar för val av
yrke. Enligt dessa uppkomma yrkessjukdomarna
i förevarande yrke genom mycket stående och
inandning av damm, vilket framkallar en slags
feber (Heichel-fieber), karaktäriserad av lungkatarr
med feber och hosta. Arbetare i yrket bör därför
icke ha anlag för tuberkulos, kunna andas genom
näsan, icke vara plattfot eller ha åderbråck. Av
vikt är att arbetaren icke andas genom munnen.
Till skydd mot utvecklingen av
sjukdomssympto-merna anbefalles luftväxling i arbetslokalerna.
Centrala skiljenämnden.
Det lagförslag om vissa åtgärder till
främjande av arbetsfred, som socialstyrelsen framlade
år 1916, upptog bl. a. införandet av en
arbetsdomstol, som skulle avdöma dels mål om skadestånd
vid brott mot kollektivavtal, såsom frågor om
avtalets fullgörande eller påföljd vid underlåtenhet
därutinnan, om avtalets giltighet, bestånd eller
rätta innebörd eller om dess hävande.
Domstolen skulle ha samma befogenhet som de vanliga
domstolorna samt bestå av 3 ständiga ledamöter,
varav 2 jurister, samt 4 för tvä är i sänder
utsedda ledamöter, av vilka 2 skulle representera
arbetsgivarna och 2 arbetarna. Domstolens beslut
skulle ej kunna överklagas.
Detta förslag, som såsom en konsekvens skulle
medfört lagstiftning över huvud angående
kollektivavtal, möttes särskilt på arbetaresidan av en
synnerligen stark opposition. Regeringen upptog
ej häller denna framställning i sin proposition till
årets riksdag.
För att emellertid främja en fredlig lösning
av tvister angående kollektivavtal framlades
förslag om inrättande på statens bekostnad av en
stående central skiljenämnd, vilket förslag också vann
riksdagens godkännande.
I korthet reglerar den nya lagen detta
rättsinstitut enligt följande allmänna grunder:
Anlitandet av skiljenämnden är frivilligt.
Parterna kunna antingen i kollektivavtalet införa en
generell bestämmelse om att tvister angående
detsamma skola avgöras av den centrala
skiljenämnden, eller ock i visst speciellt fall hänskjuta en
tolkningsfråga till nämndens prövning.
Skiljenämnden kan sålunda ej taga befattning med
något ärende, som parterna ej enats om att
underställa dess prövning.
Ha parterna enats om att skiljenämnden har
att avgöra en avtalstvist, äger den avkunnade
skiljedomen natur av laga kraftvunnen dom.
Nämnden kan ock, där så finnes erforderligt, giva
förklaring av en skiljedom, som av nämnden
meddelats.
Skiljenämnden, som skall ha sitt säte i
Stockholm, består av sju ledamöter. Regeringen utser
tre ledamöter bland personer, som ej kunna anses
företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen; av
dessa skall minst en vara lagfaren. Två
ledamöter utses för ett år i sänder av svenska
arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd och två för
samma tid av Landsorganisationen. Ordföranden
utses av regeringen. Arbetsgivarnas och
arbetarnas representanter i nämnden erhålla dubbelt
antal suppleanter. Som kvalifikationer för
ledamotskap i nämnden gälla de för medborgerliga
förtroendeuppdrag i övrigt vanliga. Om jäv gäller
detsamma som för domare.
Vid fattande av beslut inom nämnden skall
alltid antalet ledamöter vara udda, och skola
arbetarnas och arbetsgivarnas representanter
närvara till lika antal. Beslut kan fattas av fem
ledamöter. Nämnden äger att för utredning av
fråga, som den har att handlägga låta vid
underrätt höra vittnen och sakkunniga i samma
ordning som bestämts för arbetsrådet. Kostnaderna
för förhör med vittnen bestridas av allmänna
medel, och skiljenämndens beslut meddelas
avgiftsfritt.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
