Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. April. 1922 - Vävlagareförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEXTILARBETAREN
Vävlagareförbundet.
Förenämnda förbund, vars underliga
verksamhet vi förut haft anledning
sysselsätta oss med i denna tidning, har
återigen begått dumheter, som djupt ingripit
i textilarbetareförbundet och dess
verksamhet. Förbundet ifråga, som kan
komma att omfatta högst omkring 400
medlemmar, har korat sin styrelse bland
väv-lagarna i Borås.
Intill 1921 års utgång hade förbundet
ett kollektivt avtal med Sveriges
Textilindustriförbund. Beträffande innehållet i
detta avtal ha vi förut i denna tidning
redogjort för detta. Liksom textilarbetarna
fingo vävlagarna under år 1921 vidkännas
en sänkning av 1920 års löner med 25 %.
Den 1 jan. i år voro vävlagarna liksom
textilarbetarna utan avtal med
arbetsgivarna. För textilarbetarnas
vidkommande företogo arbetsgivarna och deras
organisation, då uppgörelse om nytt avtal icke
kunde åvägabringas, en självrådig
sänkning av lönerna med ytterligare 10 proc.,
vilket föranledde arbetsnedläggelser vid
13 fabriker i landet. Då arbetsgivarna
givetvis voro angelägna om att ha
vävlagarna kvar i arbetet under tiden konflikten
med textilarbetareförbundet pågick,
träffade de muntlig överenskommelse med
vävlagarna därom, att de icke skulle få
vidkännas någon lönesänkning under de
tre första månaderna innevarande år. Ett
fult och felaktigt grepp av vävlagarna. De
skulle givetvis ha krävt ett formligt avtal
från första januari och i händelse
arbetsgivarna vägrat detta gjort gemensam sak
med textilarbetarna eller — det minsta
man hade kunnat begära — konfererat i
denna angelägenhet med
textilarbetareförbundets styrelse. Nej. Någon
solidari-tetskänsla behärskar tydligen icke dessa
människor. När så den 1 april kom utan
att uppgörelse om avtal kunnat träffas
mellan arbetsgivarna och vävlagarna
till-lämpade arbetsgivarna en sänkning av
vävlagarnas löner med 15 proc. Innan
den 1 april hade emellertid
överenskommelse träffats mellan
textilindustriförbundet och vävlagareförbundet om
upptagande av nya förhandlingar i Stockholm den
6 april i år inför Allan Cederborg såsom
opartisk ordförande och förlikningsman,
varvid arbetsgivareorganisationen
garan
terade en retroaktiv tillämpning från den
1 april av de eventuellt överenskomna
lönerna och arbetsvillkoren.
Utan att avvakta resultatet av
underhandlingarna den 6 april, och utan att
sätta sig i förbindelse med
textilarbetareförbundets styrelse, låter
vävlagareförbun-dets styrelse ett 50-tal medlemmar i
Göteborg nedlägga arbetet från den 1 april vid
följande fabriker: Gamlestadens fabrikers
A.-B., Krokslätts fabriker, Mölnlycke
vä-veriaktiebolag och Rosenbergs A.-B., med
sammanlagt omkring 2,500 arbetare av
vilka omkring 2,000 tillhöra
textilarbetareförbundet. Dessa arbetare bli arbetslösa
och kunna icke påräkna understöd av
allmänna medel, då konflikt råder, och
textilarbetareförbundet blir
understödsskyl-digt för sina 2,000 medlemmar med ett
belopp av omkring 30,000 kronor pr vecka.
Vi skola förutsätta att
textilarbetareförbundet bleve försatt i en sådan
situation, att ett 50-tal av dess medlemmar voro
betänkta på att nedlägga arbetet och att
denna arbetsnedläggelse skulle förorsaka
arbetslöshet för t. ex. 2,500 järnarbetare
med ett understödsbelopp av 30,000 kr. pr
vecka. Vilken första åtgärd skulle
textilarbetareförbundets styrelse då vidtaga?
Naturligtvis den åtgärden, att konferera
och samråda med järnarbetareförbundets
styrelse.
Så mycket vett, det allra minsta man
kunnat begära, har detta
vävlagareför-bunds styrelse tydligen icke varit i
besittning av.
Det andra felgreppet, som detta
förbunds styrelse i sin förhävelse och dumhet
begått, består däri, att de, 6 dagar innan
överenskomna underhandlingar upptogs
med garanti om retroaktiv tillämpning av
vad som kunde överenskommas, nedlade
arbetet. Vad skulle det tjäna till?
Åtgärden är fullkomligt enastående i
fackföreningsrörelsens historia och vittnar om en
gränslös omogenhet.
Den 6 april försiggingo förenämnda
underhandlingar i Stockholm. Med vilket
resultat känna vi ej då detta skrives.
Vi gitta icke att spilla flera ord på
detta vävlagareförbund, men hysa den
förhoppningen, att här påtalade missgrepp,
vad de än bero på, måtte verka såsom en
hälsosam läxa för framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
