Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3—4. Nov. 1922 - Riksavtalet blev icke uppsagt - Levnadskostnadsindexet för tredje kvartalet - Redlighet, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARBE T AREN
37
ning för båda parterna hade inträtt i ett
annat läge än förut. Dagarna närmast
före uppsägningstidens utgång ansåg
förbundsstyrelsen det sannolikt att man på
arbetsgivarsidan bestämt sig för att icke
uppsäga avtalet, då något meddelande
härom icke hade ingått så sent som den 24
september.
Den 25 september beslöt
förbundsstyrelsen inkalla Representantskapet till
extra sammanträde i Norrköping den 29 i
samma månad för behandling av frågan
om avtalets uppsägning. Efter ingående
överläggning beslöt Representantskapet
bland sig utse en delegation med uppdrag
att påföljande dag i Stockholm
underhandla med representanter för
arbetsgivareorganisationen i syfte att söka träffa
överenskommelse om vissa förbättringar i
avtalets bestämmelser.
Sammanträde för angivna ändamål
kom till stånd, men något resultat
uppnåddes ej. Arbetsgivareorganisationens
representanter förklarade sig under inga
omständigheter kunna eller vilja medgiva
några som hälst ändringar eller tillägg i
avtalet. Omedgörligheten var sålunda
fullständig. Det oaktat beslöt
Representantskapet att icke uppsäga avtalet.
Vi äro övertygade om att det var
klokast att denna gång ej uppsäga avtalet.
En uppsägning med åtföljande
underhandlingar eventuellt arbetsnedläggelser skulle
med all sannolikhet icke ha medfört ett
bättre resultat än vad nu gällande avtal
medför, snarare tvärtom.
Levnad skostnad sindexet
för tredje kvartalet.
Socialstyrelsen meddelar rörande de fastställda
kvartalsindex- och mänadslndexberäkningarna
följande:
Enligt ifrågavarande beräkning utgör den
allmänna stegringen av levnadskostnaderna från juli
1914 90 procent och kan sålunda betecknas med
indexsiffran 190. Denna siffra betecknar ett
oförändrat läge sedan närmast föregående kvartals-
,skifte. Samtliga i beräkningen ingående
huvudposter med undantag för bostad och ”övriga
utgifter” ha emellertid undergått förändringar,
ehuru höjningar och sänkningar motvägt varandra.
Sänkningar ha inträtt med avseende på bränsle
och lyse, beklädnad samt skatter. Nedgången
ifråga om den sistnämnda posten inskränker sig
till 1 enhet och är föranledd av en partiell
omräkning i samband med viss omläggning i
beräkningssättet av skatteindexen.
Livsmedelsposten utvisar någon stegring sedan
juni, men torde denna få anses tillfällig, enär
siffran för september ligger lägre än den för
augusti beräknade.
Hyresposten har omräknats med tillämpning av
de för hyresåret 1922—1923 konstaterade hyrorna.
Någon ändring har emellertid icke föranletts
härav, utan kvarstår hyresindexen oförändrad vid
163.
Posten ”övriga utgifter” kvarstår likaledes vid
detta beräkningstillfälle oförändrad.
Det må uppmärksammas, att uppgifterna
rörande levnadskostnadernas förskjutningar noga böra
skiljas från det av socialstyrelsen varje månad
meddelade indextalet för enbart
livsmedelskost-nadernas förändringar. Sistnämnda tal, som
jämväl inbegriper bränsle och lyse, utgör för
september 180, om juli 1914 sättes lika med 100, d. v. s.
anger en stegring av 80 procent sedan sistnämnda
tidpunkt (mot 81 proc, under augusti).
Samtliga ovannämnda beräkningar hänföra sig
till en s. k. normalfamilj (man, hustru, och tvä
barn med en utgiftsstat före kriget av c:a 2,000
kronor).
Slutligen må observeras, att beräkningarna äro
grundade på uppgifter, inhämtade från styrelsens
49 ombudsorter, varför de sålunda närmast äro
belysande för förhållandena i städer och
stadslik-nande samhällen. Då de äro byggda på medelpris
för samtliga dessa orter, kan det givetvis inträffa,
att inom några orter prisförskjutningarna för flera
eller färre varuslag varit avvikande frän de
beräknade medeltalen.
Redlighet.
Redlighet i handel och vandel är ett av
de förnämsta karaktärsdragen hos en
människa. Ju starkare detta karaktärsdrag
finnes utvecklat ju starkare blir
förtroendet. Varje människa har en oavvislig
skyldighet att stärka och utveckla detta
för sammanlevnaden människorna
emellan så oändligt viktiga karaktärsdrag.
Gäller vad här blivit sagt i allmänhet,
så gäller det alldeles särskilt beträffande
varje sådan rörelse bland människorna,
som till huvudsaklig del vilar på ett
frivilligt och oegennyttigt arbete.
Fackför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
