- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XX. 1923 /
12

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Febr. 1923 - Yttranden rörande B timmarsdagen - Arbetslösheten - Fackförbundens understödsverksamhet vid arbetslöshet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

TEXTILARBETAREN

gå sysslolösa och andra arbetat väsentligt
kortare tid än den lagen medgiver.
Emellertid torde tekniskt sett 8 timmars
arbetsdag obestridligen vara tillfyllest, och vad
som är tekniskt möjligt finner
sekretariatet även ekonomiskt möjligt i detta fall,
om ock vissa ojämnheter oeh rubbningar
kunna uppstå för enskilda företag vid
övergången till den reglerade arbetstiden.

Sekretariatet har ej kunnat finna
några verkliga sakskäl, som tala för det
berättigade uti socialstyrelsens förslag om
utökad rätt till övertidsarbete. Enligt nu
gällande lag medgives i vissa fall arbetare
att utföra 80 timmars övertidsarbete pr
månad, alltså över 3 timmar pr arbetsdag,
endast med en viss begränsning pr år.
Därjämte medgiver ju lagen under vissa
förhållanden rätt till ytterligare
övertidsarbete utan begränsning till viss del av
året. Redan nu gives alltså rätt till
övertidsarbete i så stor utsträckning, att det
måste anses fullkomligt omotiverat att
ytterligare utöka rätten till
övertidsarbetet på sätt socialstyrelsen föreslagit. En
sådan åtgärd skulle allvarligt äventyra
lagens karaktär av skydd för den enskilde
arbetarens utpressning genom för lång
arbetstid.

Landssekretariatet finner även övriga
av socialstyrelsen föreslagna
inskränkningar i lagens omfattning och de förmåner
den giver arbetarna opåkallade och
innebärande en social orättvisa mot vissa
arbetargrupper. Det framhålles med skärpa,
att arbetstidens reglering är för
arbetarnas och mänsklighetens kulturella
utveckling av utomordentligt stor betydelse.
Varje beskärning av lagens effektivitet
måste, heter det i skrivelsen, stämplas som
att orättfärdigt frånhända arbetarklassen
den största vinst den hittills uppnått.
Landssekretariatet betonar, att det i
denna sin uppfattning är i fullständigt
samförstånd och kontakt med de organiserade
arbetarna inom alla verksamhetsgrenar
inom landet.

Se till att du alltid är klar medlem
i organisationen!

Arbetslösheten.

Textilarbetarna äro sedan över ett år
tillbaka förskonade från någon nämnvärd
arbetslöshet. Och väl är det. Så är
emellertid icke förhållandet inom de flesta
andra näringsgrenar. Värst torde
metallindustrins arbetare vara utsatta. Den 1
sept. år 1920 voro omkring 60,000
arbetare sysselsatta vid 376 företag inom
maskinindustrin; den 1 okt. 1922 endast
omkring 26,000 vid 311 företag. Inom
varvsindustrin resp. 10,900 och 3,700 o. s. v.

Den 31 oktober 1922 beräknades 37,300
arbetare vara arbetslösa här i landet. Av
dessa voro 20,200 sysselsatta vid statliga
nödhjälpsarbeten och 3,000 vid
kommunala dylika arbeten. Endast 2,300
uppburo kontant understöd. I verkligheten
var antalet arbetslösa betydligt högre än
det angivna, då många av de arbetslösa
uraktlåtit inregistrera sig som
arbetssökande vid statens
arbetsförmedlingsan-stalter, från vilka uppgifterna hämtas,
emedan de icke kunde erhålla vare sig
understöd eller arbete. I början av
innevarande år var antalet arbetslösa betydligt
ökat och någon nedgång är säkerligen icke
att förvänta innan den blidare årstiden
inträder.

Fackförbundens
under-stödsverksamhet vid
arbetslöshet.

Till socialförsäkringskommitténs
framlagda betänkande i
arbetslöshetsförsäk-ringsfrågan har bifogats en översikt över
fackförbundens
arbetslöshetsunderstöds-verksamhet under åren 1910—1921.

Till en början påpekas, att
arbetslöshetsförsäkring i vårt land så gott som
uteslutande bedrivits genom arbetarnas egna
organisationer för självhjälp. Början till
en mera ordnad verksamhet i förevarande
avseende gjordes år 1884 inom
typografyrket. Flera andra, merendels lokala
fackföreningar, utdelade under den
följande tiden ävenledes
arbetslöshetsunderstöd åt sina medlemmar, dock utan att i
allmänhet bestämda regler för denna
verk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1923/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free