Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1923 - Nordisk textilarbetarekonferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
49
Å de norska kollegernas vägnar
öppnade Jacob Eikefjord sammanträdet och
bjödo de sammankomna representanterna
välkomna till Norge. Han uttalade önskan
om att konferensen måtte utföra ett gott
och fruktbärande arbete för
textilarbetarna i de fyra nordiska länderna, vilket, om
så sker, också blir till gagn för hela
arbetareklassen. Han meddelade, att
textilarbetarna i Norge vidtagit åtgärder för
bildandet av ett eget förbund, vilket vi i
arbetsmannaförbundet i och för sig
beklaga, då vi därigenom mista medlemmar,
men å andra sidan är att hoppas att detta
steg skall bliva till gagn för
textilarbetarna.
Eikefjord beklagade att
förtroendemannen för Svenska
Textilarbetareförbundet, Gust. Janzén, på grund av
sjukdom var förhindrad närvara. Det beslöts
att telegrafiskt sända en hälsning från
konferensen till Janzén på sjukhuset i
Norrköping.
Konferensens föredragningslista
upptog följande ärenden: Val av ordförande
och sekreterare; redogörelser rörande
löne-och arbetsförhållandena i de olika
länderna; förslag från Finland angående
ändring av stadgarnas § 2, mom. 1, 2 och 3;
förslag från Danmark om ett fastare
ekonomiskt samarbete; förslag från Norge om
inrättandet av ett sekretariat; nästa
konferens ; eventuellt.
N. E. Nielsen intog platsen som
ordförande och sekreterare.
David Ekman, Sverge, lämnade en
översikt angående förhållandena i det
landet, varav bl. a. framgick, att beträffande
lönerna hade det icke inträtt någon
förändring sedan sammanträdet i Stockholm,
då ingen av parterna, vare sig arbetarna
eller arbetsgivarna, utnyttjat möjligheten
att uppsäga avtalet vid årsskiftet 1923
och varigenom detta blev oförändrat
förlängt till 1 januari 1924.
Arbetslösheten hade icke varit särskilt
omfattande. Störst hade den varit inom
jute- och repslageribranschen.
Antalet medlemmar hade likaledes
förblivit oförändrat under det gångna året.
V. Kanto meddelade om förhållandena
i Finland. Arbetsavtal med arbetsgivarna
hade förbundet som sådant icke träffat.
Angående löneförhållandena är det så, att
till den år 1914 gällande lönen lämnas
åt
skilliga tillägg, liksom även till
familjeförsörjare för hustru och barn. Ett
särskilt premiesystem tillämpas på så sätt,
att när ett visst antal styck utförts lämnas
ett extra tillägg för det överskjutande
antalet.
Det har förekommit svårigheter med
efterföljandet av lagen om
8-timmarsda-gen och ersättningen för övertidsarbete,
vilket för de två första timmarna betalas
med 50 %, och därefter med 100 %. Det
är vederbörligen fastställt, att vid
uträkningen av ersättningen för övertidsarbete
medräknas icke det tillägg, som lämnas
för hustru och barn.
Förutom stor arbetslöshet inom
klädesindustrin på grund av misslyckade
spekulationer, ha en del inskränkningar av
arbetstiden tillämpats.
Förbundet har under senare tid
bedrivet en intensiv agitation. Resultatet
börjar visa sig, även om Finland på grund av
de motsatta riktningar, som göra sig
gällande inom arbetarnas leder, i sådant
hänseende rymmer stora svårigheter.
Kanto slutade med att uttala ett tack
till såväl det svenska som danska
förbundet för det stöd, som blivit lämnat det
finska förbundet i agitationssyfte.
För Norge avlämnade N. E. Nielsen
berättelse. Arbetsavtalet blev uppsagt av
arbetsgivarna, vilka därvid framställde
krav om så stora lönenedsättningar, att
förbundet måste avvisa dem såsom
oantagliga. Förlikningsmannen ingrep och
framlade ett medlingsförslag, varigenom
arbetarna fingo en lönenedsättning,
motsvarande sänkningen av indextalet. De
fingo också gå med på en sänkning av
enstaka höga ackordspriser.
Semesterbestämmelsen har undergått
en förändring. Istället för 8 dagar ha vi
nu en avtalsmässig bestämmelse om 4
dagars semester. Ersättningen under
semestern skall härefter beräknas efter 3 % av
vederbörande arbetares lön. Detta belopp
är arbetsgivaren skyldig insätta i bank.
Beloppet kan icke uttagas förrän 14 dagar
före semesterns inträde.
Med hänsyn till driften har det varit
en del svårigheter för
bomullsspinnerierna. Enligt arbetsgivarnas utsago särskilt
därför, att importen av garn från England
och Sverge varit jämförelsevis stor.
Väverierna däremot ha genomgående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
