Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Nov. 1923 - Textilarbeterskan, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T extilarbeterskan.
Ingen annan industri förbrukar så
mycket kvinnlig arbetskraft som
textilindustrin, inte blott i vårt land, utan i hela
världen. Redan från början inriktades
denna industri på användandet av
kvinnlig arbetskraft i längsta möjliga
utsträckning och allt efter som de tekniska
hjälpmedlen förbättrats har den manliga
arbetskraften utbytts mot kvinnlig. För
närvarande torde relationen mellan
manlig och kvinnlig arbetskraft inom denna
industri, internationellt sett, vara så, att
två tredjedelar av de sysselsatta arbetarna
äro kvinnor och en tredjedel män.
Relationen är givetvis icke densamma för
varje land eller varje bransch. Det gives
länder i vilka antalet kvinnliga arbetare
uppgår till omkring 80 procent, och
branscher, såsom trikåbranschen m. fl., där
antalet är uppe i omkring 90 procent. I
vårt eget land utgör antalet kvinnor
inemot 70 proc. Med all sannolikhet måste
den svenska textilindustrin efter hand
söka öka den manliga arbetskraften, enär
den kvinnliga synes bli allt mera
svåråtkomlig. Med de tekniska och maskinella
anordningar, som numera stå till buds och
ständigt är under utveckling, låter detta
sig också göras utan ökad kostnad, då den
manliga arbetskraften förmår prestera en
mot den högre lönen svarande produktion.
Den kvinnliga arbetskraften har alltid
betalats med ett lägre pris än den manliga.
Sedan fackföreningsrörelsens tillkomst
och intill nu kan man emellertid
konstatera, att den kvinnliga arbetslönen
ständigt, om än sakta, förskjutits upp mot den
manliga. Att den slutligen skall nå upp
till den manliga lönen är emellertid föga
troligt, då det är obestridligt att den
manliga arbetskraften, i stort sett, besitter
större uthållighet än den kvinnliga.
Liksom inom alla andra industrier,
vilka arbeta under betingelsen av
obegränsad internationell konkurrens, ha
textilindustrins arbetslöner från början blivit
normerade efter det landets löner, som haft
den rikligaste tillgången på arbetskraft
och vilket som följd härav mött ringa
eller inga krav från arbetarnas sida. För
höjandet av textilarbetarnas
levnadsstandard är det därför ytterst betydelsefullt
att arbetarna i de länder, i vilka lönerna
äro lägst, genom sammanslutningens makt
söka höja dessa. Ännu torde icke i någon
mänsklig nyttighetsprodukt ingå lägre lön
för arbetskraften än i textilprodukten. Ett
rätt väsentligt högre internationellt pris
på textilprodukten kan mycket väl
kompenseras genom större sparsamhet och
återhållsamhet i förbrukningen.
Arbetarna äro sålunda på rätt väg när de
all
N:r 4. 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
