Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Nov. 1923 - Ferdinand Hanusch, av Textyrius - Viljan, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARBE T AREN
73
Ferdinand Hanusch.
Internationella sekreteraren har
bringat den nedslående underrättelsen, att de
österrikiska textilarbetarnas mångåriga
förkämpe och förtroendeman, Ferdinand
Hanusch, ej längre är i livet.
Dödsorsaken var kräfta.
Med Hanusch har en av
textilarbetare-internationalens allra skarpaste hjärnor
upphört att arbeta. Han var en god
organisatör, god talare och hade en
utomordentligt träffande och säker penna. Han
var vänsäl, kollegial och gemytlig. Sedan
många år tillbaka var han riksdagsman
och, om vi icke misstar oss, de senaste
åren arbetsminister. Hans ord inom
tex-tilarbetareinternationalen voro
utomordentligt vägande.
Hanusch var son till en fattig
vävarefamilj och föddes år 1866. Vid sitt
fjortonde år blev han nödsakad att själv
förvärva sitt uppehälle. Han erhöll arbete
som spolare i ett sidenväveri med en
mycket blygsam lön och en ohyggligt lång
arbetstid. En osläcklig kunskapstörst
lämnade honom emellertid icke någon ro; vid
17 års ålder vandrade han med två
tomma händer ut i världen och genomströvade
till fots Österrike, Ungern, Serbien,
Bulgarien, Rumänien, Turkiet och Italien.
Redan vid 16 års ålder tillhörde han det
socialdemokratiska partiet och innan han
hade fyllt sitt tjugofemte hade han hållit sitt
första tal.
Förutom en rätt omfattande
skönlitterär produktion i en del tidningar och
tidskrifter föreligga en del större böcker av
hans hand, av vilka böra nämnas: Livegen,
Vävarepojken, Agitatorn, På stråten och
Från mina vandringar.
Frid!
Textyrius.
En var medlem åligger alltid att arbeta för sitt
förbunds framgång och sina kamraters anslutning
till organisationen.
Genom organisationen finns det möjlighet för
arbetarna att vinna gehör för sina rättvisa krav.
Viljan
är livets motor på gott och ont. Att vilja
är att kunna, är ett urgammalt ordstäv,
som i sig innebär en god del sanning. Med
god vilja kan mycket övervinnas och
mycket åstadkommas. Viljekraften bör alltid
underhållas och stärkas, ty den är
nödvändig i livets alla skeden. En kraftig vilja
till det goda är för individ och samhälle
av oskattbart värde.
För arbetareklassen, som i sig
innesluter den naturliga kraften för samhällets
omdaning efter sundare och rättvisare
linjer, är en ständig anspänning av viljan
nödvändig. En kollektiv rörelse bland
människorna kräver för sin framgång
ständiga viljeyttringar av var och en av
dem, som bilda och underhålla rörelsen.
Men viljeyttringar i en och samma
riktning. Arbetarerörelsen, den största
kollektivrörelse, historien hittills känner, är,
liksom varje annan likartad rörelse, och
kanske i ännu högre grad, beroende av den
enskildes vilja.
En kollektivrörelses framgång står
alltid i relation till ådagalagd vilja hos dem
som omfatta rörelsen. Fullständig
viljelöshet betyder upplösning. Viljan är den
drivande motorn, vars kraftutveckling
minskas eller ökas i förhållande till
kraftens till- eller avtagande.
Arbetarerörelsen är och måste vara en
massrörelse med en kraftig vilja för sitt
ändamål. Allas viljor måste
sammansmälta till en enda. Ju kraftigare varje
enskild vilja är, ju kraftigare blir den
samfällda viljans yttringar. Varje enskild
vilja har sålunda en ofantlig stor
betydelse. Den enskilde arbetarens skärpning av
viljan för arbetarerörelsen är en
skärpning av viljan till själva livet.
Viljan är beroende av förståelse för
den sak, för vilken rörelsen verkar. Ingen
uppfattning eller en grundfattig sådan
förmår ej skärpa viljan i någon grad. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
