Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1924 - Något om arbetsförhållandena inom textilindustrin i England, Japan och Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
3
talistiska produktionssystemet icke har
något fädernesland; att för detta system
den mänskliga arbetskraften endast är
medlet i profitens tjänst, medlet, som
utnyttjas hänsynslöst och brutalt, när
landets lagar så tillåta och arbetareklassen
ännu ej förmått resa sig till motvärn.
Japan.
I Japan arbeta kvinnorna inom såväl
byggnads- som gruvindustrin.
Presidenten för Japans arbetsbyrå B. Su Zuki,
beräknar de kvinnliga arbetarna inom
landets olika industrier och arbetsgrenar till
omkring 12,820,000. Av dessa äro något
mer än 100,000 sysselsatta inom
gruvindustrin. över 60,000 gruvarbeterskor
sysselsättas under jorden och gemensamt med
männen. På grund av den intensiva
värmen, som uppgår till omkring 45 grader,
arbeta såväl män som kvinnor nästan
nakna. Den enda beklädnaden består av
en höftgördel. Männen gräva fram kolen
och kvinnorna bära de tunga kolkorgarna,
av vilka var och en väger upp till 50 kg.
I fabrikerna i Japan äro av 100 arbetare
cirka 60 kvinnor. Inom textilindustrin är
proportionen 75 % kvinnor och 25 % män.
Enbart i Japans spinnerier äro 700,000
kvinnor anställda. Fabriksledningarna
rekrytera över 80 % av den kvinnliga
arbetskraften från landsbygden.
Kvinnorna kontrakteras för en tid av minst 3 år
och äro därmed även underkastade
fabrikernas bostadssystem. De arbeta såväl
dag- som nattskift, utgörande 12 timmar.
12 å 15 personer sova i samma rum, i
vilket var och en erhåller en sovplats på
golvmattan, cirka 6 X 3 fot stor.
Kvinnorna behandlas i regel mycket
omänskligt och deras löner äro genomusla.
Japans lagar tillåta ännu att barn vid
mycket unga år användas inom alla
arbetsområden. Landet äger icke någon
ar-betsskyddslagstiftning av effektivt värde.
Tusentals barn i åldern 5 till 10 år arbeta
såväl i gruvor som i övrig industriell
verksamhet. Av de kvinnliga arbetarna äro
cirka 87 % under 20 år. De till varje
fabrik hörande bostäderna äro i regel
pesthärdar för och spridare av alla
möjliga sjukdomar. Japans
tuberkulosstatistik över döda i denna sjukdom, visar
också att landet har världens högsta
dödlighetstal.
Kina.
Arbetsförhållandena i Kina äro ännu
sämre än i Japan. Av arbetsanställda
inom de olika industrigrenarna i landet äro
40 % kvinnor, 40 % barn och 20 % män.
Arbetsförhållandena kunna jämställas
med dem i Västeuropa för omkring ett
100-tal år sedan. Arbetstiden är 14 till 16
timmar pr dag under veckans samtliga
sju dagar. Någon helgdag eller vilodag
finnes ej. Arbetstiden är indelad i lika
långt dag- som nattskift. Några
bestämda måltidsraster finnas icke. I regel
intaga arbetarna sina kalla matransoner
under arbetet. Ofta pressas arbetarna till
arbete utöver den långa arbetstiden.
Inga lagar till skydd för barnen
finnas. Barn i åldern 6, 7 å 8 år arbeta
under de mest brutala förhållanden. De ha
samma arbetstid som de vuxna. Mödrar
och barn begiva sig till fabrikerna
samtidigt. Tusentals små barn äro
sysselsatta inom silkesspinnerierna. I de heta,
ångande vattenbassängerna röra de
omkring silkeskokongerna, vilka sedan
överlämnas till kvinnorna vid maskinerna.
Deras små händer bära ohyggliga märken
efter de brännande vattenångorna. I
regel äro dessa barn så små, att de nödgas
stå på stolar för att nå upp till
bassänger-na. Dessa barn arbeta liksom de vuxna
dag och nattskift 14 å 16 timmar i sträck.
Man får en föreställning om barnarbetets
utbredning om man tar del av följande
siffror från några industridistrikt. I ett
av dessa finnas 36,000 arbetare, av vilka
6,000 äro barn under 14 år. I ett annat
finnas 17,000, varav 2,000 äro barn i
samma ålder. Ett annat distrikt har 28,000,
varav 7,000 äro barn. Även de mmsta
babybarnen taga mödrarna med i
fabrikerna. Där leka 2- å 3-åringar vid
maskinerna under det andra barn, som äro ännu
yngre, läggas ner på golvet vid sidan om
maskinerna, där modern arbetar, eller
binder hon ett barn fast vid ryggen.
Obligatoriskt skoltvång saknas.
Arbetslönerna äro så låga, att föräldrarna ej
kunna undvara de små barnens
förtjänster. De ha icke råd att låta dem lära
sig läsa eller skriva. I landets största
industrikoncerner ligga utländska kapital.
Anläggningarna ha startats främst i
syftemål att kunna utnyttja landets billiga
arbetskraft. Kinas tillbakahållna
indu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
