Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
TEXTILARBETAREN
Det var emellertid ej endast vårt
förbunds medlemmar, som av samma orsak
uppsade sina arbetsavtal. Så skedde även
inom andra industrier och med i stort sett
enahanda resultat. Så ställdes
textilarbetaren, järnarbetaren, sågverksarbetaren,
järnbruksarbetaren m. fl. av de
industriers arbetare, vilkas arbetsprodukter
prissättas på den internationella
arbetsmarknaden, inför den av ett enda ord
bestående frågan: orsaken?
Dessa arbetare sågo sig omkring och
funno utan sökande, att exempelvis
kommunalarbetaren, som med sin kvast
verkställer det nyttiga arbetet, att hålla gatan
ren, att muraren, byggnadsarbetaren,
livsmedelsarbetaren m. fl. hade ej allenast
högre löner än de själva, utan att de
också erhöllo ännu högre löner. Osökt sporde
dessa lågt avlönade arbetare: vadan detta ?
Utföra icke vi lika nyttigt, lika svårlärt
och lika tungt arbete som dessa arbetare,
vilka uppbära högre löner och erhålla
ännu högre?
Orsaken till detta fullkomligt orättvisa
förhållande skulle sökas. Falska
förkla-rare trädde fram och erbjödo sig att visa
upp den verkliga orsaken. De voro
besol-dade politiska lyktgubbar från träsken.
De skreko ut att orsaken var att finna hos
ledningen, ity att denna var förrädisk och
sålde arbetarna för en lumpen
silverpenning åt det kapitalistiska odjuret. De
sådde split och tvedräkt bland dessa lågt
avlönade arbetare; de stucko med lögnens
spjut till höger och vänster; de sökte
förgifta all hederlighet för att få de
missnöjda och betungade med ut i träsken.
Om de lyckades? Nej. De
eftersinnande, de betänksamma, de redigt
tänkande bland de lågt avlönade arbetarna, den
skickliga textilarbetaren, den kunniga
järnarbetaren, den tungt arbetande
järnbruksarbetaren och andra, sökte orsaken
där, den verkligen skulle sökas. De
för-stodo, att intet kan vara en arbetarnas
ledning kärare och mera tacksamt, än att
få bidraga till att förbättra
arbetsvillkoren för dem, som ha det sämst. De
för-stodo att orsaken var att söka i mäktiga
faktorer; att arbetarna i de av
världskriget härjade länderna måste arbeta för
rena svältlöner; att till följd härav billiga
arbetsprodukter kastades in i landet; att
skogarnas och gruvornas produkter i
andra länder blevo billigare än här i landet,
tack vare de lägre lönerna; att fabrikerna
måste sakta gången och avskeda arbetare;
att de arbetslösas antal ökades. Den
textilarbetare, som vill och kan se verkligheten
som den är, vet att driften inom
textilindustrin nu kan upprätthållas endast i
sådan utsträckning, att den motsvarar
omkring 70 procent av det normala. Varför?
Utländska varor äro billigare än svenska.
Varför? Därför att arbetskraften är
billigare och valutan lägre. Detta är den
rena, rama verkligheten.
Den textilarbetare, som icke vill, som
icke har mod att se verkligheten i
ansiktet, är benägen utbrista: då är ju
arbetarnas läge förtvivlat; då är ju deras
sammanhållning av intet värde. Åhnej. Så
är ingalunda förhållandet. Det är svårt,
men icke förtvivlat. Men skulle
arbetarna nu lämna sina organisationer åt sitt
öde, då, men först då, bleve läget i verklig
mening förtvivlat. Detta är emellertid
icke att befara. Aldrig förr ha de svenska
arbetarna så mangrant som just nu slutit
upp i sina organisationer; och aldrig förr
har den svenska fackföreningsrörelsen
varit starkare än nu. Detta bevisar, att de
svenska arbetarna känna och förstå, att
aldrig förr har fackföreningsrörelsen haft
större betydelse än just i dessa svåra tider.
De förstå hur oändligt starka de makter
äro, vilkas förnämsta strävan är, icke att
höja, icke att bevara, men att sänka den
svenska arbetarens levnadsstandard ned
till den tyska, franska eller italienska
arbetarens svältnivå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
