Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEXT IL ARBETAREN
Silkesstrumpor ur
skogarna.
Användningen av silkesstrumpor har
spridit sig oerhört på sista tiden. Man
blir inte längre chockerad, när man på
gatan möter en i pälsverk väl instuvad dam,
som har sina mer eller mindre välformade
ben skyddade mot vinterkylan av ett par
hudfärgade silkesstrumpor. Sådant är
numera en daglig företeelse. Mången
förundrar sig dock säkerligen över hur
silkes-produktionen i en hast kunnat öka så
våldsamt, att den kan medgiva en så stegrad
konsumtion, utan att priset stigit. Saken
är ganska enkel. Den modärna tekniken
har gjort silkesmasken överflödig.
Silket i de strumpor, som äro damernas
förtjusning, är tillverkat av trä.
Strumporna tillverkas visserligen utom Sverge,
men råmaterialet kommer till stor del från
de svenska skogarna. Svensk cellulosa är
nämligen särskilt lämplig till
konstsilke-tillverkning. Den beprisade svenska
företagsamheten har dock inte hittills förmått
utnyttja detta. Nu ser det emellertid ut
som en ändring skulle komma till stånd.
Inom börskretsar har man sedan länge
ägnat allt större intresse åt
Billerudsak-tierna. Olika rykten ha cirkulerat
angående vissa driftsomläggningar inom
denna värmländska koncern. Från
auktoritativt håll bekräftar man att
bolagsledningen håller på att omlägga driften i
starksulfitfabriken Slottsbron vid Grums. I
denna fabrik, som har en kapacitet av
25,000 ton, ämnar man i framtiden
framför allt tillverka konstsilkemassa, d. v. s.
råvaran för tillverkning av det s. k.
visco-se-silket.
I och med detta börjar
konstsilkesindustrin, vars framgångar under de
senaste två åren både i U. S. A., England och
på kontinenten väckt det största intresset
— de nu välkända konstsilkesaktierna i
London, Courtaulds, ha under de senaste
månaderna stigit från 60 till 90 shillings
— få aktualitet även här i landet.
Världs-produktionen av konstsilke, som 1910
belöpte sig till endast 8,000 metriska ton,
hade under 1923 nått 44,000 ton och då
redan överstigit produktionen av
naturligt silke, som belöpte sig till 34,000 ton.
Enligt de senaste av ”Manchester
Guardian” publicerade siffrorna har världspro-
duktionen av konstgjort silke under 1924
stigit till icke mindre än 62,8 milj. ton.
Tidningen tillägger att
konstsilkesindu-strins utvidgning fortsätter i allt
snabbare takt. Produktionssiffran för
innevarande år torde betydligt närma sig 100,000
tonsgränsen.
Trots denna enorma ökning räcker
produktionen knappast till att täcka
efterfrågan. Konstsilkets betydelse ligger
nämligen icke så mycket däri, att det på
sätt och vis ersätter det naturliga silket.
Den nya industrins definitiva framgång
började i och med konstsilkets blandning
med andra textilier, särskilt med bomull
och kamgarn. Materialet är ju billigt och
erbjuder väverierna många nya
möjligheter att variera mönster och effekter.
Några tekniska svårigheter vid
invävandet av konstsilket uppstå icke. Maskinella
nyanskaffningar erfordras knappast.
Den snabba utvecklingen av
konstsil-kesindustrin är emellertid av största
betydelse för den svenska cellulosaindustrin.
Icke mindre än 90 procent av fjolårets
produktion framställdes nämligen av
trämassa. Cellulosasilke kallas av
engelsmannen viscose-silke, medan konstsilke ur
bomullsavfall benämts acetatsilke. Icke
alla sorter cellulosa äro emellertid lämpade
för viscose-processen. Massan måste vara
fri från lignin (träämne) och
mineralämnen, och innehålla framför allt sådan
cellulosa, som är olöslig i kaustik sodalösning.
Men även andra egenskaper äro av stor
betydelse; slutproduktens enhetliga
kvalitet är sålunda beroende även av massans
förmåga att absorbera kaustik
sodalösning, dess förmåga att reducera koppar
och att bibehålla segheten under påverkan
av vissa lösningar.
Efterfrågan på sådan massa har
blivit alltmera utpräglad. På svensk
marknad är det isynnerhet kontinenten och
England, som äro angelägna att försäkra
sig om råvaran. Detta är den närmaste
anledningen till att Billerudbolaget
specialiserat Slottsbron för konstsilkesmassa.
Den svenska konstsilkesindustrin
synnerligen outvecklad.
Med tanke på att landet disponerar
över så stora resurser av råmaterial är
konstsilkesindustrin ännu mycket liten.
Under kriget försökte man tillverkning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
