Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
31
är otvetydigt, då aktionen i själva verket
resulterade i att arbetarna gingo ur striden med obruten
sammanhållning och i organisatoriskt avseende
starkare. Därtill medförde lockouten att många,
som förut stodo oförstående för fackföreningen,
fingo upp ögonen för sammanslutningens
betydelse. Detta är en erfarenhet, som Borås’
textilarbetare kunna konstatera. Intet ont som ej
medför något gott.
Förutom ovanstående orienterande överblick,
rörande förhållandena i Borås för närvarande,
skola vi taga tidningens utrymme i anspråk för
att beröra en artikel i tidningen ”Brand” under
rubriken ”Lockoutens efterdyningar”, signerad
”Blinken”. Artikeln i fråga, vilken blottar en
förfärande disproportion mellan förmåga och
skriv-klåda, är av den art, att den icke förtjänar
bemötande, och vi skulle icke ägnat ett ögonblicks
uppmärksamhet åt den avrivna smutsen om ej
syftet varit så i ögonen fallande, nämligen att
skada textilarbetarnas organisationer och därmed
även textilarbetarna. Vi bortse från de rent
personliga angreppen på Barnorganisationens
ordförande, vilka äro av den art, att de oförbehållsamt
vittna om att artikelskrivaren hör hemma bland
de andliga fattighjonen. Alltnog, vi skola
inskränka oss till att behandla den lilla del av
artikeln, som — om än med stor tvekan —- kan
hänföras till s. k. saklig argumentation. Sålunda
spelar ”Blinken” förvånad över att
Barnorganisationens ordförande ”giver storkapitalisten
Bergengren rätt däri, att konstsilkefabriken i Borås är
textilfabrik”. Vi ha med anledning härav roat
oss med att forska i Barnorganisationens protokoll
och därvid funnit, att ordföranden vid ett
sammanträde med Barnorganisationens styrelse den 7
augusti f. å. förklarat sig ha den bestämda
uppfattningen, att konstsilkefabriken måste hänföras
till textilindustrin. Alltså vid en tidpunkt, dä ej
vare sig arbetarna eller arbetsgivaren vid
ifrågavarande fabrik voro organiserade och då ej ens
”Blinken” hade en aning om vad Bergengren hade
för uppfattning beträffande arten av det arbete
som utföres vid denna fabrik. ”Blinken” gör
gällande, att en sådan uppfattning, som
Barnorganisationens ordförande hyser — en uppfattning som
delas av övriga styrelseledamöter — måste vara
felaktig, enär råvaran framställes på
kemisk-tek-nisk väg. Vi vilja framhålla, att, teoretiskt och
även praktiskt sett, allt arbete, som avser
framställa spånadsmaterial samt förädling och
bearbetning av detta material, är att hänföra till
textilarbete; att det i fabrikationen förekommer vissa
kemisk-tekniska processer förändrar intet i sak,
och var och en, som har den minsta aning om
textilarbete, vet, att det inom textilindustrin i
övrigt förekommer arbete som med lika stort fog
kan hänföras till kemisk-tekniskt arbete. Vidare
gör ”Blinken” gällande, att tack vare att
arbetarna vid konstsilkefabriken tillhöra De Förenade
Förbunden och ej Textilarbetareförbundet ha de
12 å 15 kr. högre lön pr vecka. Om vi förutsätta
att detta påstående kastats ut på fullt allvar,
måste vi tillstå, att det överträffar alla hittills kända
rekord med avseende pä okunnighet. Är verkligen
”Blinken” sä hårresande naiv, att han tror att
man så där lättvindigt frambringar en
lönehöjning? Med blott en svag aning om
fackföreningsrörelsen och dess aktionsmöjligheter borde
han veta, att det fackliga arbetet ingalunda är så
lekande lätt. I slutet av det dråpliga inlägget
ifrågasätter ”Blinken” huruvida
Textilarbetareförbundet är den organisation, som textilarbetarna
böra tillhöra. Den artikel, som vi med dessa
rader berört, säger oss att ”Blinken” långt ifrån är
vuxen att bedöma den saken. Textilarbetarnas
egen omdömesförmåga måste i detta avseende
vara ett säkrare vittnesmål, och detta visar, inte
minst efter lockouten, att de i allt tätare skaror
fylka sig i sina rätta organisationer och att de
påräkna det främsta och varaktigaste stödet
härigenom.
Nyköping.
Vad textilindustrin i Nyköping beträffar tycks
den ända sedan världsbrandens dagar ligga i
dödvatten, åtminstone för Fors fabrikers
vidkommande. Där har under några år arbetats dels med
inskränkt arbetstid på vissa avdelningar, och dels
för hela personalen. Fabriken är lagd på
kom-missionstillverkning. Denna tillverkning har
genom konkurrens från andra fabriker och en del
begångna fel inom företaget undergått en
avsevärd minskning. Samtidigt har driften ökats med
cirka 30 vävstolar och 5 spinnstolar. På grund
av denna utökning har fabriken uppfört en större
byggnad för hela väveriet, sammanlagt 109
vävstolar, fullt modärnt inrett med traverser för
överförande av bommar frän skärkronorna direkt till
samtliga vävstolar, samt hiss avdelningarna
emellan avsedd för dessa bommar.
Huset är byggt i tre våningar. Fabriken
sysselsätter i runt tal omkring 350 arbetare, varav
260 organiserade. Vi hoppas emellertid att de
övriga snart skola förstå var de ha sin plats och
att vi inom kort ha en fullständigt organiserad
arbetarekär.
N:o 24221.
Sjuntorp.
Vi ha här vid Sjuntorps textilfabriker haft en
långvarig konfliktsituation, vars innebörd vi
härmed vilja söka klarlägga.
I okt. 1924 blev en L. S.-medlem avskedad. L.
S. styrelse sökte med anledning härav att komma
till tals med arbetsledningen. På grund av en
lögnaktig uppgift, som L. S. lämnat
arbetsledningen, nämligen att avd. 82 komme att göra
gemensam sak med L. S., blev avd. 82 :s styrelse
uppkallad på kontoret, varvid arbetsledningen ville ha
L. S. uppgift bekräftad.
Härvid blev även tal om det avskedande som
ägt rum, och direktören förklarade sig villig att
med avd. 82 :s styrelse upptaga förhandlingar
angående den avskedade arbetaren. Efter flera
sammanträden med arbetsledningen blev den
avskedade arbetaren återtagen i arbete, och från
direktören ankom följande skrivelse:
”Härmed bedja vi få bekräfta, att vi såsom
följd av underhandling med styrelsen för
Textilindustriarbetareförbundets avd. n:r 82 återtagit
vår uppsägning av den avskedade arbetaren.
Sjuntorp, Upphärad den 1 nov. 1924.
Aktiebolaget Sjuntorp, Eskil J:n Mark.”
Så förflöt en tid av c:a 2 mån. då samma
person åter avskedades. Nu svarade L. S. med
bloc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
