Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEXTILARBETAREN
följande tjugu åren. Förhållandet får
emellertid ses mot bakgrunden av de höga
varupriserna vid nämnda tid, vilka priser
sedermera under mindre goda
konjunkturer och stigande konkurrens väsentligen
reducerats. Betraktar man nämligen de
tillverkade kvantiteternas storlek, blir
resultatet såtillvida motsatt, att desamma i
stort sett alltsedan 1870-talet varit
stadda i jämn ökning, vilken ökning
framträder med särskild kraft under de två
närmast förflutna årtiondena.
Ifråga om industrins nuvarande
lokalisering kunna Göteborg, Norrköping och
Borås betraktas såsom huvudorterna för
densamma. En betydande
bomullsfabri-kation är emellertid att påvisa även på
åtskilliga andra platser inom landet.
Det väcker intresse, att ännu under
perioden 1896/1900 Göteborgs
bomullsindustri i betydenhet kom närmast
Norrköpings, medan andra platsen sedermera
med alltmera avgjord överlägsenhet
intagits av Borås.
Landets med hänsyn till
årsproduktionens värde främsta bomullsfabriker ägas
för närvarande av Claes Johansson & C :os
väveriaktiebolag (Krokslätt) vid
Göteborg, Gamlestadens fabrikers aktiebolag,
Göteborg, samt Norrköpings
bomullsväve-riaktiebolag. Andra stora företag inom
bomullsindustrin äro Holmens bruks &
fabriks aktiebolags och Bergs aktiebolags
förenade fabriker i Norrköping, Borås
väveriaktiebolag, Rydboholms aktiebolag,
innefattande anläggningar dels vid
Rydbo-holm, dels vid Viskafors, L. J. Wingqvist,
Fritsla mekaniska väveri, Kungsfors
spinneriaktiebolag, örby socken av Älvsborgs
län, Manufakturaktiebolaget i Malmö,
Alingsås bomullsväveriaktiebolag,
Stockholms bomullsspinneri- och
väveriaktiebolag m. fl.
Den svenska bomullsindustrin kan
numera i tekniskt hänseende anses stå
synnerligen högt och bedrives överallt under
verkligt industriella former. Beträffande
densamma gäller emellertid liksom mer
eller mindre om alla andra länders
motsvarande fabrikation, frånsett Englands, att
vissa finare specialtillverkningar icke med
ekonomisk fördel kunna framställas.
Främst gäller detta om de högre
garnnumren samt modeartiklar av olika slag.
Oaktat den inhemska industrins höga
ståndpunkt äger följaktligen import av
bomullsgarn och övriga bomullsvaror
årligen rum till ej obetydliga belopp.
Särskilt anmärkningsvärd är den högst
betydande nedgång i exporten av
bomulls-vävnader, som inträdde under 1890-talets
senare del. Förklaringen till
ifrågavarande företeelse ligger däri, att den s. k.
mel-lanrikslagen eller bestämmelsen om
tullfrihet vid handel mellan Sverge och Norge
år 1897 upphävdes. Steget blev delvis
ganska ödesdigert bl. a. för Sverges
textilindustri, inom vilken åtskilliga företag
just inriktat sin tillverkning på
avsättning i Norge.
För textilindustrin i sin helhet
betydde väl förlusten av den norska marknaden
ej något långvarigare avbräck, i all
synnerhet som 1890-talets allmänna
ekonomiska välstånd och befolkningens förhöjda
levnadsbehov möjliggjorde en högst
väsentlig utvidgning av varuavsättningen
inom landet. Riktar man åter
uppmärksamheten på de enskilda företagen, är
emellertid uppenbart, att desamma delvis
fått vidkännas en högst avsevärd
inskränkning i sin omsättning. I något fall
medförde denna inskränkning t. o. m.
nödvändigheten av hela fabriksrörelsens
nedläggande. Den svenska exporten av
textilfabrikat efter år 1897 är jämförelsevis
blygsam, om också ej utan all betydelse,
särskilt ifråga om yllevaror. Det är den
norska, marknaden, som härvid i någon
mån kunnat bibehållas, varjämte en
mindre utförsel äger rum även till andra
grannländer, främst Danmark.
Beträffande importen av
bomullsfabri-kat gäller, att densamma i sin helhet
sedan 1870-talet hållit sig någorlunda
konstant. Garninförseln visar visserligen
med 1900-talets ingång fallande
tendenser, men i stället har importen av
vävnader tillvuxit i ungefär motsvarande grad.
Under tiden fr. o. m. år 1896 utmärkas
särskilt åren 1898 och 1899 av en
betydande stegring av garninförseln, vilket
sammanhänger med det samtidiga starka
uppsvinget inom landets bomullsindustri med
åtföljande ökning av väveriernas
garnförbrukning.
Det importerade bomullsgarnet är till
övervägande delen fint sådant av nummer
23 och däröver. Vävnadsimporten består
väsentligen av sammets- och plyschartade
vävnader samt vissa andra fintrådiga
kvaliteter. Med tillhjälp av uppgifterna
rö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
