Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Illgärningar.
Arbetarerörelsen har under sin
tillblivelse, utveckling och intill nuet haft att
kämpa ej endast, om man så får uttrycka
sig, mot ett naturligt motstånd, utan
också mot illasinnat inflytande och falska
läror inom rörelsens egen ram.
Det naturliga motståndet var under
rörelsens första kvartssekel hårdnackat.
Alla folkskikt i samhället, vilka
ekonomiskt och socialt befunno sig över det
kroppsarbetande folkskiktet, utövade mot
den oavlåtligt växande rörelsen ett
motstånd, vilket nu på avstånd och i flera
avseenden förefaller rent av
häpnadsväckande. Föreningsrättsstrider av stora
mått, åtal och straff enligt
tryckfrihetslagen, kränkningar av föreningsrätten,
vräkningar ur bostäder, förföljelser av
politisk art, avskedanden i mängd för
verksamhet i rörelsen, organiserat
strejkbry-teri och utestängning av misshagliga
arbetare från möjligheten att genom arbete
kunna försörja sig och de sina. De många
inom rörelsen, som varit med om att
bekämpa detta hårda motstånd, förnimma
ett oemotståndligt äckel, då vår tids
ill-gärningsmän inom rörelsen utan
medvetenhet om innebörden böla fram ordet
kamp.
Arbetarerörelsen, denna ständigt
levande och växande samt efter tidens och
utvecklingens krav alltid anpassade
organism, har icke undgått den för allt levande
naturligen oundvikliga ohyran. Att
denna ohyra i stort sett icke förmått inverka
menligt på organismens liv och
utveckling, därom bär rörelsen den dag som är
ojäviga vittnesbörd. Men detta är
självfallet icke ohyrans utan renlighetens
förtjänst.
Givetvis kan man på goda skäl
ifrågasätta, om en så stor och omfattande
organism, som arbetarerörelsen är och
kommer att förbli, någonsin kommer att vara
helt fri från ohyra och om detta egentligen
skulle vara lyckligt, då denna
livsföreteelse kan sägas vara renlighetens bästa och
även starkaste motor.
De illgärningar, som i
arbetareklassens missbrukade namn begås inom
arbetarerörelsen i våra dagar, äro visserligen
till art och omfattning hittills enastående
i rörelsens historia, men sakna dock
ingalunda förelöpare. De äldre inom
rörelsen ha i livlig hågkomst olika
sektbildningar, vilka med billig fraseologi och falska
läror sökte leda arbetarna in på ofarbara
vägar. Dessa sektbildningar, vilka till de
allra yttersta gränserna frestade såväl
anständighetens som tryck- och
yttrandefrihetens lagar, åstadkommo även rent
personliga skador och lidanden. Den
s. k. ungsocialismen med sin avart
hinkeanismen, den anarkistiska
bombjuntan med dynamit i konservburkar,
gummisekten, som skulle åstadkomma
humanitär barnalstring,
gudsförnekaresek-ten, som skulle avfolka kyrkan, samt
syn-dikalismen, som skulle ersätta en alldeles
oduglig fackföreningsrörelse, äro
beteck
N:O 1, 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
