Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
3
m. m., all denna lumpenhet har icke
hindrat arbetarerörelsens sunda och normala
utveckling. Och aldrig förr har denna
rörelse varit starkare och större än nu. Man
torde tryggt kunna säga, att även i det
avseendet, att tillgodose renlighetsbehovet
i tillräcklig utsträckning, intager vårt
lands arbetarerörelse en mycken
förnämlig plats i världen.
Textyrius.
Konstsilke.
Av T. Shaw.
Alla de som intressera sig för
textilindustrin ha ej under många år kunnat
frigöra sig från den känsla av obehag,
vilken inställt sig med hänsyn till
industrins förseende med råbomull. Den
europeiska kontinenten är i detta avseende i
stor utsträckning beroende av Amerika.
Men själva tyngdpunkten i situationen
ligger ej allenast däri, att Amerika praktiskt
taget äger makten att föreskriva den
europeiska textilindustrin vad den skall
göra och icke göra, utan ännu mer däri,
att det kan bero på
bomullsplantageägar-nas nycker eller på härjningar,
förorsakade av sjukdomar bland insekterna,
huruvida hundratusentals europeiska
arbetare skola lida av arbetslöshet eller ej.
De ansträngningar, som för närvarande
göras av engelska, franska och belgiska
regeringarna och av intressenter i
vidkommande länder för att odla bomull i
andra delar av världen, måste fortsättas
en lång följd av år, innan vi hunnit
frigöra oss från vårt absoluta beroende av
amerikansk väderlek, amerikanska
plan-tageägare och amerikanska villkor.
På grund av dessa orsaker ha sedan
många år försök gjorts för att finna en
ersättning för råbomull, vilken under
nuvarande ekonomiska förhållanden kunde
anses såsom ”ekonomisk”. Då Tyskland
under kriget såg sig bokstavligen
avskuret från samtliga bomullsmarknader,
försökte man i de tyska vetenskapliga
laboratorierna framställa tyg till kläder av
andra fibrer, varvid särskilt nässelfibrer
företrädesvis kommo till användning. Men
då kriget var slut, eller så snart råbomull
åter kunde införas i Tyskland, fick denna
emellertid åter övertaget. Först på
senaste tiden har man med viss framgång
i Österrike och Tyskland gjort försök att
använda fibrerna av bön- och
humlestänglar till framställande av vissa tyger. Alla
dessa experiment ha emellertid blott
bringat i dagen en enda sorts fibrer, om
vilken man med någon rätt kan säga, att
den faktiskt utgör ett tillsatsmaterial, ja
möjligen till och med en konkurrent till
bomullsplantan.
Det material, som det här handlar om
kallas ”Rayon” eller konstsilke. Jag skall
ej här tala om den tekniska processen för
utvinnande av konstsilke — man kan läsa
därom i varje vanlig handelsuppslagsbok
— utan jag vill endast här tala om
konst-silket såsom en konkurrent på världens
bomullsmarknad, om dess ställning såsom
ett tillsats-, resp, (i många fall) såsom ett
ersättningsmaterial.
Någon som helst gräns för den
fram-ställningsmöjliga mängden av konstsilke
torde det väl ej finnas så länge trä
kommer att finnas i nuvarande mängder. Vad
den tekniska sidan av saken angår, så kan
det fastställas, att materialet under de få
åren förbättrats mera än som synes vara
känt. Det ser nu mycket bra ut, är
hållbart i användning och i pris ej mycket
överstigande bomull. Det kan användas
— och användes faktiskt ofta —
tillsammans med äkta silke, äkta ull eller
bomull. Det har dekorativa yttre egenskaper,
har i många fall ett utomordentligt gott
utseende och framställes redan nu i
sådana mängder, att man kan fastställa dess
inflytande på råbomullens prisbildning.
Min personliga uppfattning är, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
