Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEXTILARBETAREN
den kvinnliga arbetskraften och är icke
karaktäristisk endast för vårt land.
Det av 1921 års kongress fattade
beslutet, att för upplysning och agitation
inde-le förbundet i distrikt, har under den
till-ändalupna kongressperioden verkställts.
Fyra distrikt ha bildats och organiserats i
enlighet med gällande stadgar, nämligen
Borås-, Göteborgs-, Södra och Norra
distrikten, varemot Norrköpingsdistriktet
icke blivit bildat av den anledningen, att
detta distrikt är så gott som helt
begränsat till endast Norrköping.
Konferenser.
Sedan distrikten bildades och intill
nu ha dessa hållit sammanlagt 20
konferenser med sammanlagt 827 ombud för
avdelningarna inom resp, distrikt.
Samarbetet mellan de nordiska ländernas
textilarbetareförbund, som påbörjades redan år
1913, men avbröts på grund av kriget år
1914, har avsevärt utvecklats under den
gångna kongressperioden. Den första
konferensen med representanter för
textilarbetareförbunden i Sverge, Norge,
Danmark och Finland efter kriget hölls
år 1922 i Sverge, då de första stadgarna
för samarbetet antogos. År 1923 hölls
konferens i Norge, år 1924 i Danmark och
år 1925 i Finland. Vid sistnämnda
konferens antogos bestämmelser om
ömsesidigt ekonomiskt understöd vid
arbetskon-flikter. Innevarande år har konferens
hållits i Sverge. De nya bestämmelserna
om ekonomiskt understöd tillämpades
första gången under textilarbetarelockouten
i Norge innevarande år.
Konflikter.
Antalet konflikter och tvister under
kongressperioden uppgår till sammanlagt
148 vid 154 fabriker. Av dessa ha
sammanlagt 17,091 medlemmar varit direkt
berörda. (Här äro icke medtagna av
avdelningarna själva bilagda tvister.) Av
konflikterna har 1 varit lockout och berört
direkt 15,171 medlemmar; 18 ha varit
strejker och omfattat 1,020 medlemmar;
139 ha varit tvister av olika slag, vilka
lösts genom underhandlingar. Dessa
senare ha direkt berört mellan tre och fyra
hundra medlemmar och indirekt ungefär
lika många tusen. Genom lockouten, som
varade i två veckor, gingo sammanlagt
189,252 arbetsdagar förlorade och genom
strejkerna förlorades sammanlagt 12,600
arbetsdagar. Lockouten drog i form av
understöd åt medlemmarna en kostnad av
kr. 468,926: 90 och strejkerna ha för
samma ändamål betingat kr. 164,689: 97.
Un-derhandlingskostnaderna uppgå till
sammanlagt kr. 52,970: 28. Sammanlagt
utgör detta kr. 686,587: 15. Under åren
1921—1925 ha medlemmarna i form av
avgifter till förbundet inbetalat
sammanlagt kr. 1,653,297: 31. Förbundets
reservfond uppgår för närvarande till något över
1,000,000 kronor.
Lönerörelser.
Den 10 januari år 1920 undertecknade
förbundet det riksavtal inom
textilindustrin, som bestämde kristidens topplöner,
nämligen för manlig arbetare fylld 21 år
i genomsnitt kr. 1: 28 pr timme och för
kvinnlig arbetare fylld 18 år kr. 0: 83,
vilka löner inneburo resp. 277 och 337 %
höjning å 1914 års löner.
Samtidigt fastställdes 108
ackordspris-listor vid 92 av de största fabrikerna.
Ackorden blevo så avvägda, att de skulle
lämna cirka 15 % utöver den fastställda
timlönen.
Den 26 juni samma år uppsade
förbundsstyrelsen detta avtal med krav om
25 % höjning av lönerna. Indexsiffran
den 1 okt. det året var den högsta under
hela kristiden, nämligen 281. Vid de
inled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
