Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
61
Blandning.
Den modärna arbetarerörelsens närmaste
praktiska ursprung ligger icke i en principiell
motsättning till borgarklassens utgångspunkter. Det
ligger däri, att arbetareklassen förmenat att
borgarklassen, i omsorg om sina egna materiella
intressen, förrått gemensamma ideal, icke haft
sinne för även arbetarnas emancipation.
Arbetareklassens kamp är ett -fullföljande av, icke en
brytning med borgarklassens verk.
Upplysningstidevarvets filosofi söndermalde
den gamla teologin och proklamerade det
”mänskliga förnuftets” suveräna herravälde. De
bestående feodala formerna vore oförnuftiga och strede
mot den naturliga rätten. Borgarklassen i
Frankrike härledde ur naturrätten privategendomens och
den individuella ekonomiska frihetens
grundsatser. De socialistiska strömningarna hämtade sina
vapen ur samma arsenal. De härledde ur
naturrätten tanken på ett samhälle med gemensam
egendom och gemensamt bestämmande.
Nils Karleby.
*
Ur Sverges Verkmästaretidning taga vi oss
friheten anföra följande nöjsamma uppgifter hur
statistik kan utnyttjas.
— Säj, direktören, sade herr Svensson. Så
hårt, som jag arbetar, tycker jag ni kunde ge mig
en liten löneförhöjning.
— Arbetar ni så mycket då, hr Svensson?
— Ja visst, jag ligger ju i som en liten röd
hund.
— Låt se, det var ju 366 dagar förra året,
eller hur?
— Jo, visst.
— Nå, ni sover åtta timmar pr dygn, inte sant?
— Jo-jo men.
— Det blir alltså en tredjedel av året, lika med
122 dagar, alltså återstå 244 dagar.
— Stämmer!
— Åtta timmar om da’n är ni ju fri, inte sant,
och det gör 122 dagar till, alltså återstå 122.
— Alldeles riktigt!
— Om söndagarna arbetar ni ju inte heller,
det gör 52 dagar, som gå bort, endast 70 som
återstå.
— Hm! — Jaa?
— På lördagarna arbetar ni ju bara halva
da’n, så där går 26 dagar bort och 44 bli kvar.
— Åh, joho, jaha, ja visst, ja!
— Fjorton da’r hade ni ju semester, inte sant?
— Jo-o, det hade jag ju.
— Återstår således 30 da’r. Så är det ju nio
helgdagar på året, så att det återstår bara 21
dagar.
— Åh, hm, hm, jooo!
— Fem dagar var ni ju sjuk för att ni nade
festat för mycket. De gör 16 dagar kvar!
— Jaa-ha!
— Och så har ni varje dag en timmes lunch,
det gör pr år 15 dagar. Alltså återstår 1 dag, och
det var 1 maj, när ni var ledig. Det är allt tur för
er, herr Svensson, att det var skottår förra året,
annars hade det fattats en dag för er.
Svensson tog tillbaka sin anhållan om
löneförhöjning.
FRÅN FÖRBUNDSOMRÅDET.
Norrköping.
Förbundets avdelning n:r 28, omfattande
fär-geri- och blekeriarbetarna vid samtliga
textilfabriker i Norrköping, firade med en fest den 28
augusti innevarande år minnet av 30-årig
verksamhet. Vid festens början föredrog avdelningens
ordförande följande historik över verksamheten
under de flydda 30 åren:
”Enligt anteckningar i protokoll vid för
ändamålet hållet möte bildades avdelningen den 27
augusti år 1896. (I anmälan om avdelningens
inträde i Svenska Textilarbetareförbundet, liksom
ock å avdelningens nuvarande fana, är 1
september år 1896 angiven såsom dag för avdelningens
bildande.) Initiativet till avdelningens bildande
togs av skräddaren hr Linus Edman, som vid
möte i ett anförande belyste nödvändigheten av att
arbetarna genom sammanslutning bevakade sina
intressen. Vid mötet antecknade sig omedelbart
51 personer för medlemskap i föreningen varefter
interimsstyrelse valdes. Till ledamöter i denna
styrelse valdes hrr Alf. Pettersson, J. A. Thorsén,
C. P. Ask, Agaton Johansson och Emil Gustav-
son. Vid nästa möte, som hölls den 10 september
år 1896 valdes ordinarie styrelse. Till ledamöter i
denna första styrelse valdes medlemmarna C. P.
Ask, ordförande, Lindström, vice ordförande, E.
Gustavson, sekreterare, John Andersson, vice
sekreterare, och J. A. Thorsén, kassör.
Efter bildandet och tills vidare sorterade
avdelningen såsom fristående förening under den s.
k. huvudstyrelsen i Norrköping, vilken styrelse
motsvarade den nuvarande arbetarekommunen.
Den första lönerörelsen fördes år 1897 och avsåg
dels Bergs bolags arbetare med krav om höjning
av veckolönen med 1 krona samt en höjning av
det årliga hyresbeloppet med 10 kronor, och dels
arbetarna vid Bergsbro bolag, för vilka krav
framfördes om 50 öres förhöjning i veckan samt 50 kr.
höjning av hyresbidraget, vilka krav bolagen
bi-föllo.
I fastigheten Tunnbindaregatan n:r 25 höll
föreningen vid denna tidpunkt sina möten.
Lokalhyran var bestämd till 35 kr. pr år. Inom
föreningen bildades en begravningsfond, ur vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:43 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/textarb/1926/0071.html
