Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
TEXTILARBETAREN
bildandet rådande arbetsförhållandena
m. m., av vilken berättelse förbundets
samtliga avdelningar erhållit var sitt
arkivexemplar, återgives följande:
”Bland ylleindustrins arbetare i
Norrköping tog sig behovet av
sammanslutning i fackorganisationer uttryck först
år 1896. Bland bomullsindustrins
arbetare bildades fackföreningar redan i slutet
av 1880- och i början av 1890-talet. Dessa
föreningars organisatoriska byggnad var
dock synnerligen primitiv, och deras
styrka för uppgiften svag, varför
verksamheten icke lämnar några nämnvärt
märkbara spår efter sig.
Formen för de efter hand bland
yllearbetarna i Norrköping bildade
fackföreningarna blev, kan man säga, den
naturliga: de organiserade sig fabriksvis,
oavsett de speciella sysselsättningarna. Man
utgick från den fullt logiska
förutsättningen, att det först och främst gällde att
skapa en enhet av den enskilda fabrikens
arbetare gent emot arbetsköparen, för så
vitt något skulle kunna vinnas.
Svagheten i denna form bestod däri — som
också visade sig — att såväl organisation
som varje känning med densamma kom
att helt upphöra vid de fabriker, där
arbetarna av skilda anledningar icke
förmådde uppehålla någon egen
föreningsverksamhet.
Såsom en följd av
organisationsformen och det avmätta verksamhetsområdet
blevo föreningarna benämnda
fabriksarbetarefackföreningar samt åtskilda
genom var sitt särskilda nummer. Ordet
textilarbetare var vid denna tidpunkt så
gott som helt okänt bland arbetarna.
Föreningen bildades av 70 arbetare —
49 män och 21 kvinnor — den 16
september år 1896.
Föreningen omfattar nu praktiskt
ta
get alla de arbetare, som den avser
omfatta, nämligen cirka 1,300. Sedan år
1919 har den varit Norrköpings största
fackförening. Antalet kvinnliga
medlemmar över 18 år utgör 52 %, under 18 år
6 % ; antalet manliga över 18 år 36 %
och under 18 år 6 %.
Varje fackförenings huvuduppgift är
att söka förbättra medlemmarnas
existensvillkor. Och i detta hänseende har
mycket åstadkommits under den tid,
fackföreningarna verkat. Givetvis ha flera
andra faktorer, såsom uppfinningar,
teknik, organisation och förbättrade
arbetsmetoder väsentligt medverkat till detta
resultat, men utan den makt, som
fackföreningarna besitta, skulle utan tvivel
resultatet ha varit betydligt sämre för
arbetarna.
Stegringen av penningelönen för en
textilarbetare under åren 1896—1926
utgör 289,9 %. Den genomsnittliga
timlönen år 1896 var 16,9 öre. Efter 65
arbetstimmar pr vecka, som då var
ordinarie arbetstid, uppgick
veckoinkomsten till kr. 10: 99 pr vecka. År 1926 är
den genomsnittliga timlönen 65,9 öre, som
med 48 timmars arbetstid lämnar kr. 31:
63 pr vecka. Sålunda kr. 20: 64 (— 187
%) mera än år 1896.
För att få en uppfattning om
real-stegringen av lönerna under de gångna 30
åren måste man känna till penningelönens
köpvärde vid de båda tidpunkterna.
För en genomsnittlig del av vissa
förnödenheter måste en textilarbetare år
1895 arbeta 2,9 timmar, men år 1926
endast 1,4 timmar. Medan sålunda
penningelönen pr timme stigit med 289,9 %, har
reallönen pr vecka stigit med endast 107,1
%, beroende dels på stegringen av
livsmedlen och dels på den betydligt kortare
arbetstiden. Vid en ingående
undersök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
