Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
21
efter kriget hölls i Paris år 1921, varvid
11 länder med sammanlagt 1,586,196
medlemmar voro representerade. Sedan dess
har medlemsantalet något sjunkit, vilket
beror på att textilarbetarna såväl i
Ungern som i Italien för närvarande sakna
möjligheter att upprätthålla några
organisationer.
*
Det internationella samarbetet mellan
olika länders arbetareorganisationer är
självfallet en absolut nödvändighet.
Gemensamheten för alla länders arbetare är
så påtaglig, att en nationell
begränsning-vore otänkbar. Men arbetet är svårt.
Språkgränserna lägga ett stort hinder i
vägen, avstånden likaså, olika krav på
livet, olika starka sammanslutningar bland
arbetarna, olika religiösa uppfattningar o.
s. v. verka såsom starka motstånd i
arbetet. Ett är tydligt och klart: det
nationella motståndet mot arbetarnas
frigörel
se måste brytas i varje land innan det
internationella samarbetet arbetarna
emellan kan medföra önskade
resultat. Och för detta mål kräves
internationell samverkan, upplysning, propaganda,
personliga tankeutbyten och kännedom om
förhållandena bland arbetarna i olika
länder.
*
Sammanträdet i Stockholm, vilket hölls
i Landsorganisationens lokal, förlöpte på
ett mycket tillfredsställande sätt. Tack
vare goda tolkar medförde de tre språken,
franskan, tyskan och engelskan, icke
några nämnvärda besvärligheter under
förhandlingarna. De utländska deltagarna,
som gåvos tillfälle att i bilar få se en del
av Stockholm och beundra stadshuset och
konserthuset samt härja vid ett äkta
svenskt smörgåsbord, voro synnerligen
tillfredsställda med sin resa hit upp till
högan Nord.
Textilindustrins uppkomst och utveckling.
II.
Det storslagna industriella uppsving,
som med textilindustrin tog sin början
under 1700-talets sista årtionden, blev för
England av de mest vittgående följder.
Industrin i förening med handeln bildade
sålunda den ekonomiska grundvalen för dess
med 1800-talet framträdande politiska
övervikt. Därjämte undergingo landets
inre samhällsförhållanden ekonomiskt och
socialt omvälvningar av den art, att det
med rätta kan talas om en industriell
revolution. Innebörden av denna revolution
låg dels i en stark kapitaltillväxt med
åtföljande storindustri, dels i de förändrade
arbetsförhållanden, som fabriksdriftens
koncentrering och införandet av maskiner
medförde. I stort sett torde
ifrågavaran
de utveckling kunna anses som avslutad
först på 1830-talet, då England
framträdde såsom den utpräglade
storkapitalistiska industristat, som det alltsedan
förblivit.
Den inre omdaning, som
textilindustrin genomgick i England, kom även att
utöva ett bestämmande inflytande på
andra länders fabriksförhållanden. Från
Englands sida gjordes visserligen allt för
att hindra en sådan utveckling, i det
stränga förbud utfärdades mot all utförsel
av maskiner, maskindelar eller ritningar
till sådana. Alla dessa ansträngningar
visade sig emellertid fruktlösa. Redan
före 1700-talets utgång var kännedomen
om de engelska bomullsmaskinerna
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:50 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/textarb/1927/0027.html
