Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEXTILARBETAREN
a) genom att förolämpa honom eller hans
husfolk genom hot eller våldsamt förnärmande eller
påträngande uppträdande;
b) genom att följa honom från plats till plats;
c) genom att offentligt lämna upplysningar
om vem som arbetar eller har arbetat eller har
sökt arbete under arbetsinställelse;
d) genom att hindra honom i hans arbete
eller näring genom otillbörligt beteende.
2) På samma sätt straffas den som genom
bojkott söker att tvinga någon arbetare eller
arbetsgivare att ingå i en sammanslutning av arbetare
eller arbetsgivare.
3) På samma sätt straffas vidare den som
uppfordrai’ till eller medverkar till någon
handling som nämnts under punkterna 1 eller 2.”
Arbetarerörelsen i Kina.
En artikel av d:r Ta Chen, professor vid Tsing
Hua universitetet, Peking, om de kinesiska
fackföreningarnas konstitution och verksamhet, har
nyligen publicerats i ”International Labour
Re-view”. Ehuru skriven före Kantonarméns
fram-ryckning och den därpå följande snabba
utvecklingen av arbetarerörelsen i Centralklna, är
artikeln icke desto mindre av stort intresse. D:r Ta
Chen uppdrager i sin framställning skillnaden
mellan de allmänna principerna för den modärna
fackföreningsrörelsen och de gamla
hantverkareskråen, som bland sina medlemmar räknade
såväl mästare som gesäller. Han fäster
uppmärksamheten vid tre faktorer, som karaktärisera den
modärna kinesiska arbetarerörelsen:
klassmedvetandets tillväxt, upprättandet av
arbetareorganisationer och en känsla av kollektiv ansvarighet.
Vidare lämnas en detaljerad framställning av
framstegen på arbetslagstiftningens område och
den roll fackföreningarna spelat för förbättrandet
av de synnerligen svåra arbetsförhållandena i
fabriksdistrikten. Ä andra sidan visas det, att
försöken att genomföra föreningsfrihet i Nordkina,
förutom i det område som behärskas av
Kantonarmén, ha varit fruktlösa. Det ena lagförslaget
efter det andra har förevarit i de talrika regerin
gar, som efterträtt varandra under loppet av de
senaste fem åren, men utan resultat.
D:r Ta Chens slutsatser äro särskilt
anmärkningsvärda. Hans åsikt är att ”för att
arbetarerörelsen skall vinna styrka måste arbetets
intressen särskiljas från de politiska och radikala
strävandena, ty under de sista åren ha politiska
förändringar och kommunistisk propaganda haft en
fördärvlig inverkan på arbetarnas sak. Vad vi nu
äro i trängande behov av är ett program för
praktiska reformer, baserat på nuvarande sociala
förhållanden, vilket verkligen är ägnat att främja
arbetarnas välfärd och lycka. Ett grundläggande
arbete måste utföras för att uppbygga en
intelligent arbetareklass i stånd att uppskatta och göra
klokt bruk av sådana rättigheter, som må
tillkomma dem. Arbetareklassens sociala standard
måste gradvis höjas för att säkerställa den
industriella freden inom nationen och slutligen över
hela världen.”
Okad världspioduktion.
I tvenne av N. F. nyligen publicerade arbeten
om varuproduktionen efter kriget har gjorts den
beräkningen, att Europa skulle uppnått
förkrigstidens industriproduktion.
Framstegen äro emellertid större utom
Europa. Isynnerhet gäller detta Centralamerika och
Sydamerika, Afrika och Asien beträffande särskilt
produktionen av råvaror för industrin. Men även i
Nordamerika och Australien är ifrågavarande
produktionsökning större än i Europa.
Produktionen av agrikulturella och
industriella råvaror över hela världen var år 1925 ej mindre
än 18 % högre än år 1913. Tagas
industriråvarorna för sig, var produktionsökningen 25 %
högre.
För Förenta staterna gäller, såsom allmänt
bekant, att den industriella produktionen ökats i
mycket hög grad. Enligt dess egen statistik har
värdet av industriprodukterna ökats med 65 %
från 1914 till 1925. Men värdet av
råvaruproduktionen har samtidigt ökats med blott 27 % i
Amerika.
Industriell expansion av stora mått har
förekommit i Sydafrika, där ökningen uppgår til!
300 %. Men även i Australien, Kanada och Nya
Zeeland har industriutvecklingen varit betydande
och mätes i siffrorna 33, 45 och 60 % ökning.
En av N. F:s ekonomiska experter har gjort
en sammanställning av Europas industriella
produktion före och efter kriget. Beträffande Sverge
framgår av denna sammanställning, att värdet av
produktionen var 9 % högre år 1924 och 12 %
högre år 1925 än år 1913. Finland anger, att dess
produktion för år 1925 var 40 % högre än år 1913,
en siffra, som den ekonomiska experten anser vara
väl hög i förhållande till Sverges.
I Tyskland beräknas den industriella
produktionen ha uppnått förkrigsstadiet och i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
