Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
23
delning n:r 3 å andra sidan, slutna kollektiva
löne- och arbetsavtal, nämligen till den 19 oktober
1908. De vid sammanträdet närvarande, ansågo
emellertid, att våren var lämpligaste
utlöpnings-tiden för ett avtal, varför den föreslagna
tidpunkten vidhölls.
Den 11 juni 1907 voro föreningens medlemmar
av underhandlingskommittén kallade till
sammanträde för behandling av lönefrågan. Sedan
kommittén redogjort för frågans läge, beslöto de
närvarande nedlägga arbetet, för så vitt ej
arbetsgivaresidan vore villig upptaga underhandlingar
före den 28 i samma månad. Tillstånd till
arbets-nedläggelse hade förbundsstyrelsen redan lämnat.
Strejk utbröt och besvarades med lockout.
Då något svar från arbetsgivaresidan icke
erhölls, nedlades arbetet på bestämd dag, nämligen
morgonen den 28 juni 1907. Vid strejkmöte den
2 nästpåföljande juli föredrogs en den 27 juni
dagtecknad, men först den 29 i samma månad
postbehandlad skrivelse från styrelsen för
Norr-köpingskretsen av Sverges textilindustriförbund,
vari framhölls, att det kunde anses orimligt av
föreningen att för Gryts arbetare begära bättre
arbetsvillkor än som voro gällande för arbetarna
vid övriga fabriker inom samma bransch i
Norrköping. Vid strejkmöte den 10 juli föredrogs
skrivelse från arbetsgivareorganisationens styrelse
i Norrköping, vari meddelades, att lockout vid
övriga fabriker i staden komme att proklameras,
för så vitt ej arbetet vid Gryts spinneri var
återupptaget senast den 12 juli 1907. Mötet beslöt
avvakta direktiv från förbundsstyrelsen. Vid
sammanträde den 15 i samma månad föredrogs
dels skrivelse från statens förlikningsman och
dels telegram från förbundsstyrelsen. I
telegrammet uppmanades medlemmarna att omedelbart
återupptaga arbetet vid fabriken.
Underhand-lingsdelegerade meddelade vid mötet, att följande
överenskommelse var träffad i Stockholm: Arbetet
vid Gryts spinneri återupptages måndagen den 15
juli 1907; blockaden mot fabriken upphäves
samtidigt; beslutet om lockout vid övriga
textilfabriker i Norrköping verkställes ej. Härefter
föredrogs en till Textilarbetareförbundet ställd
skrivelse från Svenska arbetsgivareföreningen av
följande innehåll: Sedan anmälan inkommit frän
Norrköpings bomullsväveriaktiebolag att strejk på
grund av lönerörelse utbrutit vid bolaget tillhöriga
Gryts spinneri, få vi härmed inbjuda eder att
tillsammans med oss snarast upptaga
underhandlingar för uppgörande av kollektivt avtal vid
fabriken, dock under förutsättning, att arbetarna
dessförinnan upptaga arbetet. Vi emotse
meddelande, att ni äro beredda att på angivna villkor
träda i underhandling med oss.
Efter underhandlingar mellan delegerade för
fackföreningen och Norrköpingskretsen av Sverges
textilindustriförbund undertecknades den 9
september 1907 ett kollektivt löne- och arbetsavtal
med giltighet från förenämnda dag till den 19
oktober 1908, d. v. s. samma giltighet som var
bestämd i avtalet för Holmens och Bergs fabriker.
För manlig tidlönsarbetare fylld 21 år blev
tim
lönen fastställd till 29,5 öre första och till 32 öre
andra året; för kvinnliga tidlönsarbetare
varierade timlönen efter arbetets art från 16 till 20 öre.
Arbetstiden bestämdes till 60 timmar pr vecka.
Berättelsen innehåller därefter redogörelse
för situationerna under år 1909, då över 19,000
textilarbetare vid 105 fabriker i landet utan all
hänsyn genom lockout utestängdes från
arbetsplatserna. Vidare meddelas att den 15 januari
1917 undertecknade Textilarbetareförbundet och
Sverges textilindustriförbund nytt riksavtal, att
gälla intill utgången av år 1919. Detta avtal
omfattade 32 orter och 116 fabriker med sammanlagt
omkring 25,000 arbetare. Enligt avtalet skulle
ackordsprislistor upprättas och fastställas vid de
fabriker, för vilka avtalet var gällande, varvid
ackorden skulle beräknas så, att en medelgod
arbetare kunde uppnå en förtjänst motsvarande
timlönen ökad med 15 procent. I såväl detta som
föregående avtal blev arbetstiden bestämd till 60
timmar pr vecka.
På 1870-talet uppgick, såsom förut blivit
anfört, arbetstiden till 76 timmar i veckan utan
hänsyn till ålder. Är 1898 hade arbetstiden sänkts
till 68 timmar och för minderåriga, tack vare
lagstiftningen, till endast 60 timmar. Är 1907, då
föreningen . genomförde sitt första kollektivavtal,
fastställdes arbetstiden till 60 timmar. Är 1920
blev arbetstiden, trots starkt motstånd, i lag
fastställd till 48 timmar pr vecka. Från 76 timmar
utgör sänkningen 36,8 procent, en sänkning som
1870-talets arbetare väl knappast kunde drömma
om.
År 1928 erhåller en textilarbetare i vårt land
för 1,4 timmars arbetslön lika mycket
livsförnödenheter som han år 1898 erhöll för 2,9 timmars
arbetslön. Under de senast gångna 30 åren har
reallönen efter hand stigit så, att den år 1928 —
pr år räknat — är cirka 108 procent högre än år
1898. Ett resultat som mycket talande manar
arbetarna att fortsätta kampen för social och
ekonomisk rättvisa.
Att i skrift förtälja allt som rör en
fackförenings verksamhet under en tid av 30 år är strängt
taget ogörligt. I den verksamheten ligga inslag
av mänskliga fel och brister, men också av
storsinthet, överseende och trofasthet — en
kulturgärning i all tysthet.
DET KAN NOG
VARA BRA
att på möten behandla de oorganiserade
och uttala sin dom över dem, m e n m e r a
effektivt är att i det dagliga livet,
såväl på arbetsplatsen som annars, tydligt
låta dem förstå, att de stå utanför
kamratkretsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
