- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXV. 1928 /
35

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN 35 ska omfattande bomullsindustri hos aztekerna i Mexiko, och bomullsvävnader påträffades vid denna tidpunkt även i Västindien och Peru. Vid ungefär samma tidpunkt odlades bomull endast i Sydamerika, men i början på 1600-talet gjorde man en del försök med odling även i Nordamerika, vilka försök slogo synnerligen väl ut. Liksom England för närvarande intager rangplatsen ifråga om förädlandet av råvaran, intager Förenta staterna samma plats som råvaruproducent. Förenta staternas årsproduktion av bomull utgör 4,037 milj, kg., och världs-produktionen är, som förut nämnts, 5,980 milj. kg. Till Sverge infördes bomull först på 1730-talet, dock i mycket blygsamma kvantiteter. Denna bomull bearbetades uteslutande på handspinnrockar, och någon nämnvärd bomullsindustri kan man således ej tala om vid denna tidpunkt. Först i början på 1800-talet anlades några mekaniska spinnerier i landet. Det första egentliga var Kullens spinneri i Lerums socken, Älvsborgs län, vilket anlades 1805. Sedan anlades det ena efter det andra, och i slutet av 1800-talet voro åtskilliga ganska betydande spinnerier i verksamhet. Av dessa äro numera många kombinerade med väverier, appreturverk och färgerier. Olika arter av bomullsväxten. Bomullen utgöres av den fröull, som vid mognaden utvecklas från frön av växter tillhörande växtsläktet Gossypium. Denna fröull består av långa, encelliga, luftfyllda hår, vilka till största delen bestå av ren cellulosa. I torkat tillstånd ter sig bomullsfibern under mikroskopet som ett platt och något spiralvridet band. Bestämmande för bomullens godhet äro fiberlängd, fiberdiameter samt färg, glans och renhet. Ju längre och kraftigare fibern är, desto bättre. För olika bomulls-sorter variera dessa egenskaper ganska betydligt. Sålunda hålla de bästa bom-ullssorterna exempelvis en fiberlängd av i medeltal 28—38 mm. under det att motsvarande siffror för vissa andra bomulls-sorter äro 17—27 mm. Fibertjockleken kan variera från 0,014—0,040 mm. Till det ovannämnda växtsläktet höra nio huvudarter, vilka i sin tur kunna uppdelas i en mångfald varieteter. De viktigaste äro: Gossypium barbadense, Gossypium arboreum, Gossypium herbaceum, Gossypium hirsitum samt Gossypium peru-vianum. Den förstnämnda av dessa arter odlas i Amerika och Australien. Den finaste och värdefullaste bomullen, nämligen Sea Island, härstammar från denna art. Namnet kommer därav, att denna bomullsart huvudsakligen odlas på ett par öar med samma namn utanför Floridas kust. Sea Island-bomullen kan uppvisa en fiberlängd av över 50 millimeter under det att högsta fiberlängden hos annan nordamerikansk bomull håller sig omkring 28 millimeter. Gossypium arboreum odlas i Afrika, Arabien och Ostindien, och Gossypium herbaceum i samtliga bomulls-producerande länder. Den största delen amerikansk bomull härstammar från arten Gossypium hirsitum. Denna art odlas bland annat även i Indien, Kina och Persien. Gossypium peruvianum härstammar från Peru och odlas därstädes samt i Brasilien. Bomullens odling samt faktorer som inverka därvid. För bomullsodlingen spela klimat och jordmån stor roll. För att bomullsplantan skall trivas fordras under groningen regn, under växttiden måttlig fuktighet och jämn, relativt hög temperatur. Under själva mogningsprocessen åter fordras torr väderlek. I det fall att väderleken under mogningsprocessen är fuktig, blir bomullens godhet i hög grad nedsatt. I vissa länder, i synnerhet i Egypten, Persien och Indien, har man med gott resultat genom konstgjord bevattning ersatt det regn, som annars är nödvändigt för frönas groning. Men inte bara klimat och jordmån kunna verka ogynnsamt på bomullsodlingen. Bomullsplantan har i en liten insekt, bomullsviveln, en fruktansvärd fiende, som i bomullsdistrikten kan anställa skador för miljontals kronor. Sålunda blev bomullsskörden i Amerika under åren 1921—1923 relativt ringa, beroende just på bomullsviveln, och man börja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:00 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1928/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free