Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN 35
ska omfattande bomullsindustri hos
aztekerna i Mexiko, och bomullsvävnader
påträffades vid denna tidpunkt även i
Västindien och Peru. Vid ungefär samma
tidpunkt odlades bomull endast i
Sydamerika, men i början på 1600-talet
gjorde man en del försök med odling även i
Nordamerika, vilka försök slogo
synnerligen väl ut. Liksom England för
närvarande intager rangplatsen ifråga om
förädlandet av råvaran, intager Förenta
staterna samma plats som
råvaruproducent. Förenta staternas årsproduktion av
bomull utgör 4,037 milj, kg., och
världs-produktionen är, som förut nämnts, 5,980
milj. kg.
Till Sverge infördes bomull först på
1730-talet, dock i mycket blygsamma
kvantiteter. Denna bomull bearbetades
uteslutande på handspinnrockar, och
någon nämnvärd bomullsindustri kan man
således ej tala om vid denna tidpunkt.
Först i början på 1800-talet anlades några
mekaniska spinnerier i landet. Det
första egentliga var Kullens spinneri i
Lerums socken, Älvsborgs län, vilket
anlades 1805. Sedan anlades det ena efter
det andra, och i slutet av 1800-talet voro
åtskilliga ganska betydande spinnerier i
verksamhet. Av dessa äro numera många
kombinerade med väverier, appreturverk
och färgerier.
Olika arter av bomullsväxten.
Bomullen utgöres av den fröull, som
vid mognaden utvecklas från frön av
växter tillhörande växtsläktet Gossypium.
Denna fröull består av långa, encelliga,
luftfyllda hår, vilka till största delen
bestå av ren cellulosa. I torkat tillstånd
ter sig bomullsfibern under mikroskopet
som ett platt och något spiralvridet band.
Bestämmande för bomullens godhet äro
fiberlängd, fiberdiameter samt färg, glans
och renhet. Ju längre och kraftigare
fibern är, desto bättre. För olika
bomulls-sorter variera dessa egenskaper ganska
betydligt. Sålunda hålla de bästa
bom-ullssorterna exempelvis en fiberlängd av
i medeltal 28—38 mm. under det att
motsvarande siffror för vissa andra
bomulls-sorter äro 17—27 mm. Fibertjockleken
kan variera från 0,014—0,040 mm. Till
det ovannämnda växtsläktet höra nio
huvudarter, vilka i sin tur kunna uppdelas
i en mångfald varieteter. De viktigaste
äro: Gossypium barbadense, Gossypium
arboreum, Gossypium herbaceum,
Gossypium hirsitum samt Gossypium
peru-vianum. Den förstnämnda av dessa arter
odlas i Amerika och Australien. Den
finaste och värdefullaste bomullen,
nämligen Sea Island, härstammar från denna
art. Namnet kommer därav, att denna
bomullsart huvudsakligen odlas på ett par
öar med samma namn utanför Floridas
kust. Sea Island-bomullen kan uppvisa
en fiberlängd av över 50 millimeter under
det att högsta fiberlängden hos annan
nordamerikansk bomull håller sig omkring
28 millimeter. Gossypium arboreum odlas
i Afrika, Arabien och Ostindien, och
Gossypium herbaceum i samtliga
bomulls-producerande länder. Den största delen
amerikansk bomull härstammar från
arten Gossypium hirsitum. Denna art odlas
bland annat även i Indien, Kina och
Persien. Gossypium peruvianum härstammar
från Peru och odlas därstädes samt i
Brasilien.
Bomullens odling samt faktorer som
inverka därvid.
För bomullsodlingen spela klimat och
jordmån stor roll. För att bomullsplantan
skall trivas fordras under groningen regn,
under växttiden måttlig fuktighet och
jämn, relativt hög temperatur. Under
själva mogningsprocessen åter fordras
torr väderlek. I det fall att väderleken
under mogningsprocessen är fuktig, blir
bomullens godhet i hög grad nedsatt. I
vissa länder, i synnerhet i Egypten,
Persien och Indien, har man med gott
resultat genom konstgjord bevattning ersatt
det regn, som annars är nödvändigt för
frönas groning. Men inte bara klimat
och jordmån kunna verka ogynnsamt på
bomullsodlingen. Bomullsplantan har i en
liten insekt, bomullsviveln, en
fruktansvärd fiende, som i bomullsdistrikten kan
anställa skador för miljontals kronor.
Sålunda blev bomullsskörden i Amerika
under åren 1921—1923 relativt ringa,
beroende just på bomullsviveln, och man
börja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
