Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEXTILARBETAREN
Det torde vara lämpligt att ge detta
Lands-sekretariatets uttalande en vidare belysning
genom en återblick på vad som i ärendet
förekommit under det senaste kvartsseklet, ty så länge
har frågan om arbetaresemester varit på
tapeten. I denna fråga såväl som ifråga om
arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring m. m. har det
emellertid ankommit på arbetareorganisationerna
själva att tillvarataga arbetarnas intressen, ofta
under hård kamp mot arbetsgivarna.
20,000 semesterfirande arbetare 1914.
Centralförbundet för socialt arbete vände sig
år 1914 till arbetsgivare- och
arbetareorganisationerna med en hemställan om upplysning angående
förekomsten av semester. Av de inkomna svaren
framgick, att omkring 20,000 hos enskilda
arbetsgivare vid den tidpunkten hade semester. 2,300
kommunalarbetare hade samtidigt samma förmån.
I regel var semestern en vecka.
Vid samma års riksdag väckte hr Palmstierna
motion om utredning angående semester för
statsförvaltningens arbetare. Tre år därefter väcktes
i båda kamrarna motioner om allmän
arbetaresemester, vilka motioner biföllos av riksdagen,
varefter utredningsuppdraget 1918 överlämnades till
den s. k. arbetstidskommittén. Denna kommitté
bestod av representanter för arbetarna,
arbetsgivarna och regeringen. Kommitténs undersökning,
som hänförde sig till år 1917, utvisade, att
semester, d. v. s. ledighet under minst tre dagar
med bibehållandet helt eller delvis av lön,
tillgo-dokom sammanlagt 69,462 arbetare eller 15,8 % av
arbetareantalet inom de av undersökningen
berörda verksamhetsområdena. Relativt mest
tillämpades vid tillfället semester inom
boktryckeriindustrin, där 88,8 % av arbetarna hade semester.
Procenttalet för margarin- och flottarbetare var
74,6, för slakterier och charkuterier 57,7, för
bagerier 54,4 samt för choklad- och
karamellfabriker 54,2 %. Det största absoluta antalet arbetare
med semester utvisade den mekaniska
verkstadsindustrin, eller 15,957, men procenttalet uppgick
där ej till mera än 24,5.
Det repar sig.
Under 1919 gjorde arbetstidskommittén en ny
undersökning angående semester enligt
kollektivavtalen. Vid mitten av sistnämnda år hade över
130,000 kollektlvavtalsbundna arbetare semester —
en siffra som utvisar en överraskande stark
stegring tack vare fackorganisationernas betydande
insatser. Stegringen hade kommit särskilt under
åren 1918—1919. Men ökningen av antalet
semesterfirande arbetare mer än fördubblades till
utgången av år 1920, vilket år betecknar
höjdpunkten i den industriella utvecklingen och därmed
också toppunkten Ifråga om
fackorganisationernas insatser. Ej mindre än 321,333 eller 73 %
av de av kollektivavtal berörda arbetarna hade
då semester. Procenttalet steg visserligen till 80
år 1921, men därefter blev det en nedgång till
77 % redan vid 1922 års avtalsförnyelser.
Lagstiftarna vila på hanen.
Trots den starka motivering för införande av
lagstadgad arbetaresemester, som
arbetstidskommittén framlade, blev det likväl ingenting av med
frågans lösning. De tre
arbetsgivarerepresentanterna J. L. Ekman, Wahren och Wijkander hade
visserligen i en reservation ansett, att kommittén
bort avstyrka beslutet om semesterns införande
genom lag, förnämligast pä grund av industrins
kostnader härför. En veckas årliet stillestånd
skulle betyda en produktionsminskning av 90
miljoner kr. och de ökade produktionskostnaderna
för den återstående produktionen 20 miljoner kr.,
beräknade dessa herrar. Men i den allmänna
motiveringen till lagförslaget hade de varit med om
att nedskriva följande, som alltjämt har
berättigad aktualitet:
”För personer, som länge och ihållande äro
sysselsatta med samma arbete, särskilt givetvis
om arbetet är av mer enformig och tröttande
beskaffenhet, gör sig så småningom i regel
gällande ett verkligt behov av någon tids ledighet.
Den dagliga fritiden och söndagsledigheten
kunna visserligen erbjuda tillfyllestgörande vila för
övervinnande av den trötthet, som arbetet varje
dag medför, men det så att säga mer på djupet
liggande behovet av vila och vederkvickelse
till-fredsställes ej därigenom. Härför erfordras en
något längre sammanhängande ledighet, ty endast
en sådan bereder den träget arbetande möjlighet
att till kropp och själ återhämta sig och förvärva
nya krafter.”
Kommittén föreslog också införande av åtta
dagars semester med bibehållen lön, dock med
undantag för vissa arbetaregrupper, såsom
sjömän, skogs- och flottningsarbetare, arbetare vid
jordbruk o. s. v. Jordbrukets arbetare ha
emellertid på egen hand skaffat sig denna förmån
enligt det år 1922 ingångna avtalet.
De hittills vunna resultaten äro sålunda
uteslutande fackorganisationernas eget verk. I vissa
andra iänder ha emellertid statsmakterna ställt
sig stödjande bakom organisationerna. Så är
t. ex. fallet i Österrike och i Finland. Efter ett
års anställning erhåller den österrikiske
arbetaren en veckas semester och efter fem år tvä
veckor. Finland har lagstadgad semestervecka. I
Tyskland beräknas 85 % av arbetarna ha
semester och i Danmark är förhållandet enahanda.
I Norge hade arbetarna inom järnindustrin från
1920 tvä veckors semester men inom
exportindustrierna ha sedermera på grund av skiljedom
semestertiden blivit satt till 8—12 arbetsdagar.
Vissa yrken i Sverge, såsom typografer,
järn-och spårvägsmän m. fl. samt gruvarbetarna i
Nordsverge, ha ocksä två veckors semester. Inom
storindustrierna, sågverks-, pappers- och
pappers-masse-, textil- och verkstadsindustrierna, är
semestertiden 4 dagar, men den blir i praktiken
längre, då semestertiden förlägges till
midsommarhelgen.
Men ännu återstår, såsom Landssekretariatet
påpekat, att ordna semesterfrägan för samtliga
arbetare och att göra semestern till vad
arbetstids-kommittén yttrade: en verklig vila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
