Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
65
mer. Övriga tidningar utkommo
maskinskrivna och duplicerade i små lappar. Men
redaktionsstaberna lärde sig så
småningom att hjälpligt sätta och trycka en
tidning, fast dessa blad sågo ganska lustiga
ut. Stockholms Dagblad hade på sin fasad
vid Vasagatan hängt ut ett långt, vitt
skynke, varpå sirligt präntades nyheterna
från stridsfältet, vilka nyheter bestodo i
tillkännagivanden om, huru många
arbetare, som ”återgått till arbetet” på de
olika platserna.
Den 18 aug. företogs den andra
räkningen av strejkande och denna utvisade
284,418 deltagare.
Den 19 aug. tillkännagav ”Svaret”, att
den av Järnvägsmannaförbundets styrelse
föranstaltade omröstningen om deltagande
i storstrejken visserligen givit majoritet
för sådant deltagande, men att denna
majoritet icke var stadgeenligt kvalificerad,
vadan deltagande icke skulle ske.
Det är icke gott att säga, om denna
utgång av omröstningen var början till
slutet. Visst är emellertid, att hr Cederborg
nu satte sig i rörelse igen och den 3 sept.
meddelade ”Svaret” att avtal träffats om
arbetets återupptagande i hela landet
måndagen den 5 sept. hos alla
arbetsgivare, som icke tillhörde Sv.
arbetsgivareföreningen. Så skedde också. Detta var
den s. k. rationella klyvningen och
storstrejken var slut, efter att ha pågått i
jämt en månad. Visserligen återstodo
de konflikter, som berörde
Arbetsgivareföreningen, och dessa voro omfattande
nog, eftersom den officiella räkningen av
stridande arbetare, vilken företogs den
9 sept., visade 125,000 (136,000)
deltagare. Den 2 sept. hade deltagarna
uppskattats till 229,853, allt enligt
regeringens räkning. Det dröjde också månader
innan dessa återstående konflikter voro
bragta ur världen.
Var storstrejken slut, så voro dess
sviter det ingalunda. De, som då voro
med, erinra sig säkerligen de sorgliga
kapitlen om alla de arbetare, vilka icke
återupptogos i arbetet utan fingo gå
arbetslösa, och de upprörande vräkningar,
som ägde rum av de avskedade, särskilt
uppe i Norrland. Nöden var också stor.
De strejkandes familjer fingo
mångenstädes anvisningar av
strejkkommittéerna, på vilka anvisningar de ägde att hämta
matvaror till visst belopp i de kooperativa
affärerna. O. s. v.
Vi skola icke här yttra oss om
resultatet eller lärdomarna av storstrejken.
Visst är, att det var ett dyrbart
experiment. På sina håll beräknade man, att
det kostade arbetarna en miljon kronor
om dagen i förlorad arbetsförtjänst och
att det kostade arbetsgivarna lika
mycket. Siffrorna torde dock ligga i
underkant.
Irritationsmoment hade icke saknats
under striden, men ingenstädes läto
arbetarna locka sig till några överilningar,
vilka kunde ge ordningsmakten anledning
till särskilda ingripanden. Striden
fördes från arbetarnas sida med ett
imponerande lugn och offervilligheten var
beundransvärd, icke blott bland Sverges
egna arbetare utan bland arbetarna
världen runt.
Väverskestr ej k en i Norrköping år 1890.
m.
När ”Proletären” den 27 april utkom
med sitt 17 :e nummer för året, i vilket
tillkännages, att poliskammaren förbjudit
arbetarna att samlas inom Norrköpings
gränspålar, kunde visserligen som särskilt
P. S. underrättelse lämnas, att seger
vunnits, men innan dess förekom bland annat
följande skriftväxling, som för
närvarande är av synnerligen stort intresse att i
samlad form bevara inom vår publikations
pärmar:
”Strejkerna fortfara ännu då detta
skrives vid både Bomullsväveriet och
Bergs bolag. De strejkandes
sammanhållning är fortfarande förträfflig och
penningmedel utdelades både i lördags,
måndags och onsdags. De strejkande ha gjort
allt för att få återgå till arbetet, men
bo
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
