Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
TEXTILARBETAREN
Textilindustrin och dess arbetare i Indien.
Av Thom Shaw.
VI.
En av de mest betydande ekonomiska
nackdelarna inom textilindustrin i Indien
utgjordes förr av den särskilda metoden
för nyanskaffning av arbetskraft till
fabrikerna. Förr förekom en sorts
beständigt rinnande ström från de jordbrukande
delarna av Indien till textilfabrikerna och
från fabrikerna tillbaka till landet. Trots
att penninglönerna i fabrikerna äro låga,
äro de dock ofantligt mycket högre än de
löner som utbetalas till lantarbetarna. Det
är omöjligt att i en berättelse som denna
behandla det särskilt patriarkaliska livet
i Indien, vilket gör det lätt för en broder
att intaga den andre broderns plats, och
det förekommande beständiga bytet
mellan medlemmar av samma familj till och
från maskinindustrin och lantarbetet.
Enligt upplysningar, som inhämtats från
alla industricentra, framgår det
emellertid bestämt att denna beständiga ström
nu börjat avstanna och att en tendens nu
föreligger till att textilarbetarna
definitivt bosätta sig i städer eller byar där
fabriker uppbyggts, och att de stanna där.
Detta förbättrar naturligtvis i ekonomisk
mening möjligheterna på ett oerhört sätt
för textilindustrin i Indien. En
beständig ström av olärda arbetare, och ett
beständigt utströmmande av dem som blivit
upplärda, utgjorde tydligen för
arbetsgivarna ett mycket värre läge än det
nuvarande. Såsom en faktor i
konkurrensen torde man även böra fastslå, att
ifråga om textilarbetaren i Indien, är han nu
i allmänhet mycket kraftfullare än för
femton eller tjugo år sedan.
Naturligtvis förefinnes ännu en avsevärd ström av
arbetskraft från de jordbrukande delarna
av landet, samt en motsvarande rörelse
tillbaka till landet, men den är nu svagare
än under föregående år.
Det är utomordentligt svårt att med
någon grad av visshet eller säkerhet
behandla frågan om textilarbetarnas fysik.
I själva verket växlar människornas
allmänna fysik mycket väsentligt i de skilda
distrikten och bland de olika raserna.
Bedömande saken från de beskrivningar jag
fått av vänner, av arbetarna i och
omkring Darjeeling, är det en oerhörd
skillnad mellan de kraftfulla och verksamma
invånarna i bergsbygderna och
invånarna t. ex. från Madras och Bombay. För
en europeisk betraktare är första åsynen
av textilarbetarna i Bombay och Madras
utomordentligt nedslående. På grund av
den indiska klädedräkten är en stor del
av kroppen naturligtvis synlig. I regel
tyckas arbetarna i Bombay vara
undernärda, deras kroppar tyckas vara
utmärglade och benen äro lika spindelben.
Invånarna i Madras äro kanske litet bättre
utvecklade och, såsom en av delegationens
medlemmar anmärkte, i Madras ser man
ett utvecklingsrudiment till vad på benen.
Jag får återigen fästa
uppmärksamheten på det sakförhållandet, att
européens öga icke är en tillförlitlig ledare vid
avfattande av en absolut slutledning.
Personer, som, för att yttra sig milt, tycktes
oss vara outvecklade, visade en rörlighet
och smidighet som tycktes falla utom
ramen för deras fysiska utseende.
Smitto-samma sjukdomar utkräva emellertid en
förfärande tribut av människoliv och
dödligheten bland textilarbetarnas barn är
oerhört stor. Indien är naturligtvis i
mycket olikt Europa och detta
sakförhållande måste vi hålla i minnet. Vidare
måste vi komma ihåg att människorna i
Indien åldras mycket tidigare än i de
kallare klimaten. Giftermål äger rum vid
mycket tidigare ålder, varför det skulle
vara dåraktigt att tillämpa helt
europeiska mått. Trots att man tager hänsyn
därtill, är det troligt att miljoner
människoliv skulle kunna sparas genom frisk
luft, renlighet och ett välordnat
sundhets-väsen.
Under och efter kriget ha förvisso
oerhörda framsteg gjorts i många avseenden.
Barn utföra icke arbete vid så späd ålder
som förut, arbetstiden har förkortats och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
