Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEXTILARBETAREN
len hade 30 spindlar och varje tög var
endast en aln lång. Det blev ett evigt
skarvande i en kall, dragig, tranosande
och mörk arbetslokal.
Maria uppnådde inom kort en ovanlig
raskhet i arbetet, och Jörgensen,
spinnaren, förklarade att Maria var den bästa
tös han haft till skarverska. En dag
trädde fabrikören in i spinneriet. Han
var lång, smal, med svart hår och krökt
näsa, en vacker typ för sin stam, sade
Mårten. Han fixerade Maria en lång
stund, vilket framkallade en hög rodnad
på hennes kinder. Härefter inträffade
något, varöver spinnaren Jörgensen blev
högst förvånad. Han var en synnerligen
skicklig spinnare, hade lärt yrket i
Tyskland, vilket land han genomvandrat härs
och tvärs. Sedan han började sin
anställning som spinnare hos den judiska
fabrikören i Norrköping hade han endast
behövt visa sitt garn vid början av varje
spinnparti, och aldrig var det något fel.
Sedan fabrikören varit uppe i spinneriet
och sett Maria, blev det annat av. Rätt
som det var skulle Maria gå till
fabrikörens kontor och visa prov på garn. Än
var det för löst och än för grovt.
Jörgensen visste ej vad han skulle tro. Han
svor långa rader, ej minst tyskt. Till sist
skrattade han endast.
En dag kom Maria till fabriken med
ett vackert huvudkläde. Uppståndelse.
Det hade säkert kostat flera riksdaler. En
annan dag kom hon i kängor av läder
till fabriken. Förut hade hon liksom de
andra endast gått i trätofflor. Ny
uppståndelse. Hon begabbades av sina
kamrater, men Jörgensen förstod att hålla
dem inom anständiga gränser.
Tiden gick, Maria blev 17 år. Trots
det pressande arbetet var hon verkligt
skön. Så småningom blev hon dock allt
blekare och tröttare. En dag kom hon ej
till fabriken. Jörgensen blev ledsen, ty,
som han sade, ”Maria är den bästa tösen
i hela mitt spinnareliv”.
Nu, sade Mårten Glans, skall jag
lämna ordet åt grenadjären Anders Äng.
Han och jag voro gamla vänner, ehuru
han var mer än ett 10-tal år äldre än jag.
Han har berättat mig följande: Två
dagar innan jag skulle inställa mig för
tjänstgöring under regementsmötet blev
Maria så sjuk, att hon måste ligga till
sängs. Jag frågade mor hur det var fatt
med henne. Hon svarade ej, hon endast
torkade sig med förklädessnibben i
ögonen. Jag gick ut en stund. När jag
återkom satt mor vid sängen och höll Marias
hand i sin. Nu blev det klart för mig.
Huvudklädet, kängorna och andra saker.
Nästa dag drog jag på min uniform, tog
”kalven” på ryggen, geväret i hand och
marscherade in till Norrköping för att
därefter fortsätta den långa vägen till
regementet. Jag trädde in på fabrikörens
kontor, intog honnörställning och .. . Ja,
pojkar, vad Äng nu sade, talar jag ej om,
sade Mårten, ty ni skulle icke kunna
förstå det.
Maria kom till Stockholm. I
barnhusets annaler antecknades de vanliga
orden : ”Gossebarnet.. . född den ... av
okända föräldrar.” Efter ett par år
återkom Maria till Norrköping och trädde i
brudstol med den judiske fabrikören.
Efter bröllopet togo de ett fosterbarn av
manskön från Stockholm. Det barnet
fick goda fosterföräldrar. Barnet var
vackert, hade mörkt hår och krökt näsa.
Blev grenadjär av hög rang i samma
regemente som grenadjären Anders Äng,
då vorden korpral. Livet har krokvägar,
slöt Mårten Glans sin berättelse.
Litteratur.
DEN SVENSKA
TÄNDSTICKS-TRUSTEN. översatt av T HORST EN
ODHE och med efterskrift av
översättaren. Stockholm 1929. Kooperativa
förbundets bokförlag. Pris kr. 4: 75.
En nationalekonomiskt skolad tysk
journalist, d:r Wilhelm Grotkopp, vistades
för ett par år sedan i Sverge och
begagnade därvid tillfället att företaga ett
ingående studium av den svenska
tändsticks-trusten, dess uppbyggnad och plats i den
modärna ekonomiska utvecklingen. På
grundval av dessa studier utarbetade han
sedan en monografi om trusten, ”Der
schwedische Zündholztrust”, som utkom i
serien ”Nordische Studien”, vilken utges
av Greifswalduniversitetets nordiska
institut. I Tyskland och andra länder ådrog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
