Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
101
Den svenska textilindustrins
svårigheter.
Till en tidning har chefen för Borås
Wäfve-ri Aktiebolag, Axel Bergengren, gjort följande
uttalande rörande den svenska bomullsindustrins
svårigheter:
Det kan nog sägas, så underligt det än låter,
att svårigheterna ha sin rot i Europas nya karta.
Det är Donaumonarkins uppdelning, Polens
återvinnande av sin självständighet och de Baltiska
provinsernas upphöjande till rang av fristående
stater, som åstadkommit den förryckning av
produktions- och avsättningsförhållandena inom
bomullsindustrin, varav även vårt land fått
känning. Tjeckoslovakien t. ex. hade före kriget en
väl uppbyggd bomullsindustri, som tillgodosåg
omkring 80 proc, av den österrikiska monarkins
konsumtion. Sedan efter dennas politiska uppdelning
nya tullgränser uppdragits, har denna industri
blivit tre gånger större än som betingas av
konsumtionen inom Tjeckoslovakiens egna
tullgränser, och följden har blivit att denna industri till
varje pris måste söka avsättning i andra länder.
Samma ställning som Tjeckoslovakien före kriget
på bomullstextilindustrins område intog i
förhållande till Donaumonarkin, intog ryska Polen i
förhållande till Ryssland; för det självständiga
Polens bomullsindustri ha särskilda svårigheter
uppstått, därigenom att införseln utifrån av
bomullsvaror till det nya Ryssland blivit avstängd.
Det är — fortsatte dir. Bergengren — denna
avstängning av den ryska marknaden som ytterst
framkallat den estländska export av bomullstyger
på Sverge, som nu vållar den svenska
bomullsindustrin, det kan utan överdrift sägas,
miljonförluster, och dess arbetare stark beskäring av
arbetstillfällena. I Estland är det huvudsakligen
fyra företag, som företräda bomullsindustrin.
Tillsammans ha dessa fyra, som äro sammanslutna i
en kartell, c:a 610,000 spindlar och 6,800 vävstolar.
Till jämförelse kan nämnas, att i Sverge antalet
spindlar uppgår till omkring 590,000 och antalet
vävstolar till c:a 16,000. De estländska
spindlarna och vävstolarna hade före kriget sin avsättning
på Ryssland, men gränsspärren åt detta håll
tvingar dem nu att kasta sin produktion åt annat häll,
ödet har velat att den redan på 1850-talet grundade
estländska fabriken Kraenholm vid Narva med
sina 500,000 spindlar och 4,000 vävstolar — det är
en av Europas största fabriker — kommit att bli
förlagd pä fel sida av Narvafloden: hade den legat
pä östra sidan, hade den kommit att tillhöra
sovjetrepubliken och den estländska
bomullstygproduktionen någorlunda motsvarat vad den
estländska marknaden själv varit i stånd att upptaga.
Som Kraenholmsfabriken nu är belägen har
Estland blivit nödsakat att söka avlopp för minst %
av sin produktion på utlandet, därvid det
företrädesvis inriktat sig på de närbelägna skandinaviska
länderna, där det konkurrerar icke blott i priser
utan även i kvaliteter, så att de estländska
fabrikerna t. ex. upplagt en särskild svensk
kollektion, avpassad efter svenska köpares smak.
Konkurrensen i pris möjllggöres huvudsakligen genom
två omständigheter. För det första tillämpar den
estländska kartellen c:a 40 proc, högre priser på
den inhemska marknaden än på den utländska.
Sedan numera en väsentlig förhöjning —
fördubbling — av importtullarna till Estland ägt rum,
sä att utländsk bomullsindustri kan anses
därifrån helt avskuren, har kartellen fått möjlighet
att ytterligare höja det inhemska priset och
fortsätta exporten till priser, väsentligt understigande
världsmarknadens, d. v. s. Manchesterpriserna.
För det andra är arbetslönen i Estland oerhört
låg. För ett antal vävnadssorter, för vilka
arbetskostnaden uträknats, uppgår denna i genomsnitt
vid estländska fabriker till allenast 40% öre mot
i Sverge till 109 öre. Det är klart, att en
konkurrens pä dylika villkor träffar den svenska
bomullsindustrin på det kännbaraste, helst den
framför allt gäller lakanslärfter och oblekt domestik,
de varor, som kunna sägas bilda själva kärnan i
den svenska bomullstygsproduktionen.
Dir. Bergengren framlade därefter några
kalkyler, som visade, huru mördande den estländska
konkurrensen i verkligheten är. För en vara, som
i Estland betingar ett pris av 38 öre metern,
till-lämpas t. ex. vid försäljning på Sverge ett pris
av 28% öre inkl, tull, frakt och assurans,
motsvarande ett nettopris i Estland av endast 25,1
öre! Vad tullen beträffar, visar det sig, att
denna i Sverge uppgår till 54,4 öre pr kg. i
genomsnitt för ett antal vävnader, för vilka differensen
mellan arbetskostnaden i Estland och i Sverge
utgör icke mindre än 68,5 öre. Den svenska
skyddstullen täcker sålunda för dessa tyger icke ens
merkostnaden i arbetslön. Det finnes dessutom
anledning antaga, att den estländska industrin
befinner sig i ett gynnat läge även därigenom, att
fabrikerna stå de nuvarande ägarna i ett pris
högst avsevärt understigande de verkliga
anläggningskostnaderna.
En studievecka vid Brunnsviks
folkhögskola.
Stockholms Fackliga Kvinnliga
Samorgani-sation har årligen sedan några år tillbaka
anordnat en studievecka vid Brunnsviks vackra
folkhögskola. Innevarande år var kursen förlagd till
tiden 25 aug.—1 sept. Föregående år ha
deltagarna utsetts endast frän Stockholms
fackförenings-värld, men genom en donation av avlidne
yrkes-inspektrisen Margit Malmsten bereddes i år
tillfälle för två arbeterskor frän landsorten att
deltaga i kursen. Av denna donation skall nämligen,
enligt donatorns önskan, utlämnas stipendier till
trenne arbeterskor, nämligen en frän
textilindustrin i Malmö och en från tändsticksindustrin i
Jönköping samt till en arbeterska vid en
tvätt-och strykinrättning i Stockholm. Tack vare ett
anslag från Landsorganisationen kunde
stipendierna höjas så, att resekostnaderna och allt annat
kunde bestridas utan några personliga utlägg.
Undertecknad blev Textilarbetareförbundets
stipendiat.
Jag ber endast med dessa rader i vårt
förbunds tidskrift få göra känt den utomordentligt
stora nytta, trevnad och glädje som bereddes oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
