Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEXTILARBETAREN
—10,000 män, 1,700 kvinnor, 1,300 barn.
Lönerna äro i dessa fabriker ungefär
liknande dem som betalas inom
jutefabrikerna. Det förekommer mycket litet
bomullsvävning i Bengalen, nästan all bomull
spinnes och säljes som garn. I södra
delen av Calcutta föredraga arbetarna att
arbeta 4 dagar per vecka, emedan de i
allmänhet äga små jordlotter och föredraga
att hava en eller två dagar fritt för att
odla dessa små landstycken.
Under det att delegationen var i
Calcutta, bemödade den sig att få reda på
vad som verkligen ägde rum inom det
ekonomiska livet. Affärsmännen i Calcutta
synas klaga över att engelska varor öka i
pris över det naturliga prisläget genom
konstlade medel, t. ex. genom begränsad
produktion; resultatet av detta är att
Japan hastigt övertar de affärer som förr
gjordes med England, beroende på det
förhållandet, att Japan säljer mycket
billigare än den engelska spinneriägaren och
fabrikanten. Jag upprepar vad jag ofta
sagt, att det är utomordentligt svårt att
finna ut vad som är det faktiska
förhållandet, jag kan endast lämna uppgifterna
i likhet med myndigheterna och
överlämnar dem till läsarens omdöme.
Jag har hänvisat till det förhållandet,
att bomull ofta användes på andra sätt
än i fabrikerna. Enligt den officiella
räkningen år 1921 fanns 2 miljoner
hand<-vävstolar i Indien, vilka huvudsakligen
använde garner från spinnerifabrikerna.
Genomsnittsproduktionen från dessa
handvävstolar säges vara omkring 100
skålp. grovt tyg per år.
De spörsmål jag behandlar i denna
allmänna redogörelse äro i stort sett saker
om vilka jag personligen kan yttra mig.
De övriga medlemmarna av delegationen
besökte ej blott de platser jag hittills
nämnt, utan voro även i stånd att
dessutom även besöka andra platser. De
besökte t. ex. teodlingarna omkring
Darjee-ling och funno att där syntes existera en
övervakning från regeringens sida med
avseende på arbetsförhållandena och
arbetarnas undervisning. Lönerna
varierade från 4 annas per dag för olärda
arbetare (kulis) till 10 å 12 annas per dag för
yrkeslärda arbetare inom fabrikerna.
Bo
städer tillhandahålles fritt av plantageägar
ren; liknande bostäder uthyras till
arbetare icke sysselsatta på plantagen till 4 å
5 rupis per månad.
Innan jag övergår till andra platser,
där textilfabriker besöktes av
delegationen, får jag omnämna att ett besök
gjordes, i syfte att inhämta upplysningar och
göra jämförelser, till hrr Tatas stålverk
i Jamshedpur. Denna firma utgör en av
de märkvärdigaste i världen. Området,
på vilket byggnaderna stå, höggs
bokstavligen ut ur den växande djungeln.
Firman äger 25 kvadratmiles land. Det finns
120,000 innevånare i Jamshedpur, men
det finnes absolut ingenting som liknar
en stadsfullmäktigerepresentation eller
någon annan offentlig korporation som
representerar invånarna och beslutar
angående stadens förhållanden. Firman
bokstavligen äger och kontrollerar hela
staden. Intet fackförenings- eller annat
offentligt möte kan hållas utan
arbetsgivarnas samtycke. Vatten, dränering och
all offfentlig verksamhet äges och
förvaltas av firman. Visserligen funnos där
några av privata ägare innehavda hus,
men tomterna, på vilka husen äro byggda,
arrenderas ut av firman Tata.
Delegationen rapporterar att de
utgående lönerna troligen äro högre än inom
några andra verk i Indien. Det är utom
all fråga att firman såsom industriell
enhet är utom all jämförelse det största
företaget i landet. Firmans inflytande gör
sig ej blott gällande i Jamshedpur, utan
sträcker sig över hela Indien, och är
synnerligen mäktigt inom de lagstiftande
församlingarna. Under åratal har firman
varit i stånd att få genomfört höga
skyddstulltaxor och erhålla allmänt
understöd från regeringens sida. Det
finnes en fackorganisation i Jamshedpur,
som har över 5,000 medlemmar. Denna
förening är ansluten till
Landsorganisationen (All-India Trade Union Congress).
Föreningen synes vara väl förvaltad och
ej stå under inflytande av något politiskt
parti, och dess angelägenheter handhavas
av arbetare sysselsatta inom firman.
Firmans ställning gent emot fackföreningen
torde bäst förstås av det förhållandet, att
medlemmen undertecknar ett formulär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
