Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring avtalet.
Textilarbetarnas riksavtal, som utan
förändring varit i kraft sedan 1925, blev
i år uppsagt först av vårt förbund och
sedermera även av
arbetsgivarorganisationen. En uppsägning av ett riksavtal, som
gällt i hela sex år, borde rimligtvis icke
betraktas som något uppseendeväckande
steg, men icke förty har uppsägningen på
en del håll kommenterats på ett sätt, som
tyder på verklig eller låtsad förvåning
över det steg vårt förbund tagit. Vi fästa
oss givetvis inte för att Sv.
Arbetsgivareföreningens vice verkställande direktör
”på dragande kall och ämbetets vägnar”
funnit sig böra uttala sin förkastelsedom
över vårt beslut, det han finner vittna om
”en otrolig brist på omdöme”. Emellertid
ha en del borgerliga tidningsorgan med
Nya Dagligt Allehanda och Sv. Dagbladet
i spetsen sjungit på samma melodi och
efter fattig förmåga sökt framställa
textilarbetarnas beslut om avtalsuppsägning
som varande någonting extra huvudlöst.
Högertidningarna i textilstäderna ha
däremot hållit sig utanför och nöjt sig
med att citera. Detta förhållande torde
dock icke bottna i någon kärlek till
textilarbetarna eller deras strävanden utan
fastmer i valtaktiska och andra
partipolitiska beräkningar. Många
textilarbetare gå än så länge i borgerligt ledband, och
det vore kanske farligt att reta dem för
mycket.
Bland de större borgerliga
tidningarna finns det särskilt en, som förmått
be
trakta vår avtalsuppsägning lidelsefritt
och utan påverkan av de
arbetsgivaresynpunkter, som annars i fackliga frågor
göra sig breda i dessa tidningar. Det är
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning,
vilken dock även vid en del andra
tillfällen visat en på det hållet mindre vanlig
självständighet. I en ledande artikel om
avtalsrörelserna skrev tidningen ifråga
strax efter kvartalsskiftet bl. a. följande:
”Främst att nämna är härvid den av
Textilarbetareförbundet inledda lönerörelsen,
omfattande 32,000 av landets sämst avlönade
industriarbetare. Byggnadsämnesindustrins 10,000* arbetare
äro ute i samma ärende. Åtminstone i det
förstnämnda fallet torde arbetarparten kunna påräkna
ett välvilligt bedömande av de framförda
önskemålen från allmänhetens sida. Kan industrin stä
rycken så är ingenting att invända mot en
justering av de mycket blygsamma
textilarbetarelönerna.”
Det finnes all anledning tro, att G. H.
T. tolkat stämningen rätt.
Textilarbetarnas ställning är såpass dålig, att det torde
vara fåfäng möda av hrr Larsson,
Ljung-lund och Järte att söka göra opinion mot
dem. Varje rättänkande människa skall
säkert erkänna, att textilarbetarnas krav
på bättre villkor äro berättigade. Och
den allmänna opinionen är säkerligen
också på det klara med att ett riksavtal,
vars allmänna bestämmelser äro praktiskt
taget 10 år gamla, är moget för en
revidering.
Vi skola här inte närmare syssla med
textilindustrins förmåga att bära högre
N»o 4. 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
