Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
13
Västgöt a-Demokraten:
Ser man det uppnådda resultatet av striden
mot bakgrunden av den allmänna depressionen och
mot arbetsgivarnas krav pä en kraftig och generell
lönereducering måste det konstateras, att
textilarbetarna hållit ställningen bra. De ha under
oerhört hård påfrestning genomkämpat sin strid med
en till slutet obruten solidaritet.
Smålands Folkblad:
Så sades avtalet upp och den stora
kraftmätningen kom — under vida ogynnsammare
omständigheter än om den. kommit för tvä eller fyra är
sedan. Det var nog mer än en, som undrade, om
inte denna strid skulle taga en ända med
förskräckelse. Lyckligtvis voro textilarbetarna vida
starkare än nägon kunde ana. Deras förbund har
nått fram till den rätta andan. Och härnäst
textilarbetarna behöva gå till strid, kunna de göra
det 1 den fasta förtröstan, att när deras
organisation. icke kunde krossas det svära krisåret 1931,
så finns det sannolikt ingen fara för framtiden
heller. Härnäst textilindustrins arbetare gå till
aktion sker det därför säkerligen under vida
gynnsammare förhållanden.. Det finns därför ingen
anledning för de stridande att kasta yxan i sjön.
Göteborgs-Posten (liberal):
överhuvud taget verkar det särskilt
beklämmande med arbetsstrider inom ett område som
detta, där industrin arbetar med stora svårigheter
och de anställda ha en mycket låg levnadsstandard.
Här om någonstans borde det vara naturligt att
företagare och arbetare sökte samverka. Det har
icke alltid varit dåligt inom textilindustrin och
det finnes åtskilliga företag som under normala
tider ge ägarna god avkastning för arbete och
kapital. Men här behövs förstklassiga ledare. Till
icke ringa del beror textilindustrins svårigheter pä
att dess stora ledare en efter en blivit gamla och
gått bort och att deras företag och pengar kommit
i händerna pä söner och svärsöner, som varken
äga föregångarnas företagaridealitet eller
personliga duglighet och uppbyggarglädje. De dugliga
företagarna skulle förvisso kunna öka livslängden
hos sina företag genom att grundlägga en tradition
av samarbete och medinflytande från de anställdas
sida. Kärleken till ett företag är ofta större hos
en tjänsteman eller arbetare som vuxit upp och
arbetat där hela sitt liv än hos företagsgrundarens
pojkar eller de löjtnanter som genom gifte komma
in i detsamma. Det är ingen konst att få de
anställda att älska företaget och att känna att deras
liv och lyckan kan vara beroende av detsamma.
Men man får själv ge minst lika mycket åt
företaget som man begär att de anställda skola skänka.
Tillvaratages den goda viljan och den samlade
erfarenheten hos de anställda skall textilindustrin
förvisso stärkas i konkurrensen.
Fackföreningsrörelsen:
Med hänsyn till den relativt låga lönestandard,
som utgjorde utgångsläget för arbetarnas aktion,
hade det varit önskvärt att resultatet blivit bättre
för denna parts vidkommande, men ä andra sidan
kan man ju icke blunda för det faktum att
förutsättningarna för ett bättre resultat redan från
början voro mycket små och att konjunkturläget
snarare försämrats än. förbättrats under tiden
lönerörelsen och strejken pågått. Det är minst sagt
tvivelaktigt, om arbetarparten skulle ha lyckats
framtvinga ett bättre resultat, därest strejker,
fortsatt ännu någon tid. Även om det ekonomiska
understödet åt de strejkande hade kunnat
säkerställas några veckor framåt, skulle
motståndskraften hos arbetarna ha minskats mer och mer.
Textilarbetareförbundets representantskap och
under-handlingsdelegerade hade därför goda skäl för sitt
beslut att nu medverka till en uppgörelse. Det
psykologiska ögonblicket var inne och de
materiella förutsättningarna för en avveckling av striden
torde också ha inbjudit till en uppgörelse.
Redovisning.
Slutredovisningen från Filipstads Fackliga
Centralorganisations insamling 1929—1930 med
anledning av nödhjälpsarbetarekonflikten i
Filip-stad utvisar att kr. 11,237: 15 influtit, varav från
avdelningar inom Sv. Textilarbetareförbundet kr.
368: 40.
Avd. 73 i Stigen av Svenska
Textilarbetareförbundet redovisar ytterligare följande belopp,
som influtit å bidragslistor: Från avdelning 86,
Alingsås, kr. 58: —, från avd. 55, Kin.na, kr. 67: 20,
från avd. 93, Arvika, kr. 14: 25, från avd. 24,
Molkom, kr. 39: 50. Summa kr. 178: 95.
Avdelningen frambär sitt hjärtliga tack till
dem, som bidragit till åstadkommande av
resultatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
