Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
39
åligger det inspektionsförrättaren vid besök å
arbetsstället att lämna ombuden tillfälle att fullgöra
detta uppdrag. Anmälan om sådant val bör göras
lios arbetsgivaren, varefter arbetsgivaren eller
hans ställföreträdare å arbetsstället är pliktig
att, när inspektionsförrättaren infinner sig,
underrätta såväl denne om arbetarnas berörda
åtgärd som ock arbetarnas ombud om inspektion
s-förrättarnes närvaro å arbetsstället.
Det åligger vederbörande tillsynsorgan att på
begäran av sådant ombud kostnadsfritt lämna
avskrift av anvisning eller råd som skriftligen
meddelats beträffande arbetsstället.”
Vad är bomull?
I Manufakturisternas Tidskrift berättar
signaturen ”Kirre” följande:
Har den ärade läsaren någon gång hört talas
om king Cotton?
King Cotton är eljest i den engelska och
amerikanska pressen en särdeles populär herre — en
slags lustig personifiering av bomullen. Och vid
upprepade tillfällen ha åtminstone
bomullsintres-senterna i U. S. A. begagnat kung Bomull i sin
kollektivpropaganda.
över huvud taget ha våra engelska vänner
en särdeles förmåga att skämta med den nyttiga
bomullsplantan. Ibland kan skämtet —
åtminstone i dessa dagar — bli en smula bittert.
Nu har en sydtysk fabrikant kommit med en
prislista, där han på engelskt maner också
skämtar en smula med bomullen — och gör det rätt
lustigt förresten.
”Vad är bomull”? frågar han sig och ger själv
följande definition:
Bomull är frukten av ett i Amerika utsått
frö, som alltefter skörderesultatet bringar
farmaren till ruin eller gör köparen vansinnig.
Bomullen utsås under våren, belastas med
hypotek under sommaren och får sedan på grund
av konjunkturerna stå kvar pä fältet under
vintern.
Fibern varierar i längd och färg, och den,
som bäst förstår att uppskatta längden, kallas av
allmänheten en sakkunnig, av farmaren en idiot
och av sina kreditorer en dålig affärsman.
Priset på bomullen fastställes i Newyork och
stiger mestadels sedan man har sålt men faller
efter det man har köpt.
Man råkar alltså i klammeri om man köper
och likaledes råkar man i klammeri om man inte
köper.
En spinnerikoncern skickade en sakkunnig
till Newyork för att energiskt övervaka
marknaden. Efter dagslånga ingående undersökningar
telegraferade han till sin uppdragsgivare: ”Några
äro övertygade att priset kommer att stiga, andra
äro lika övertygade om att det kommer att falla.
Jag har samma uppfattning. Gör någonting
omedelbart — vad ni än kommer att göra, så blir det
lika galet.”
Till textilarbetarna.
Från en man i ledet ha vi mottagit följande,
som förtjänar att publiceras:
Nu efter strejken kanske det kan vara
nyttigt att tänka efter vilka lärdomar den givit oss.
För det första få vi väl vid en sådan
eftertanke konstatera, att förbundet har en
ansvars-kännande ledning. Å ena sidan släppte den ej
taget efter de första motgångarna vid
förhandlingsbordet och å andra sidan förstod den
situationens allvar, när allt var drivet till sin spets, och
slöt fred med det bästa resultat, som under
rådande förhållanden kunde uppnås, hellre än att
fortsätta striden och senare tåga tillbaka med en
splittrad organisation.
För det andra lärde oss strejken att inse
organisationens stora betydelse. Endast tack vare
den undgingo vi den lönereducering, som
textilarbetarna i en del andra länder fått vidkännas. Det
är därför vår oavvisliga plikt att tillhöra
organisationen, bevista fackföreningens möten och
delta i behandlingen av föreliggande frågor.
För det tredje böra vi ha kommit till insikt
om att fackföreningen ändock icke är allt och att
kampen för timpenningen icke är den enda vi ha
att kämpa. Inför den pågående rationaliseringen
med åtföljande utsugning framstår behovet av
ordentlig arbetslöshetsförsäkring, ålderdomspensio
nering o. d. som för arbetarna mycket viktiga
frågor, vilka kräva medlemmarnas och
organisationens uppmärksamhet.
För det fjärde kanske vi ha kommit underfund
med att det behöves friskare vindar bland
textilarbetarna. Det kanske inte räcker med enbart
behandlingen av löne- och därmed
sammanhängande spörsmål. Vi behöva dryfta sociala och
ekonomiska problem likaväl som fackliga. Dessa
problem har den politiska grenen av
arbetarerörelsen, arbetarepartiet, tagit itu med och de böra
intressera alla arbetare. Vi böra genom värt
förbund ansluta oss till den stora fackliga
central
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
